Visa inlägg taggade med 'bröllop'
2 år som din fru
Tänk att två år bara har rusat oss förbi. Hur något kan kännas så avlägset, men samtidigt upplevas som om det var igår. Och vilka år vi har haft. Det är ju egentligen helt galet. Från den dagen vi stod framför våra nära och kära och blev man och fru, har inte en dag varit den andra lik.
Vi har hunnit ta oss igenom Rasmus fallolycka som resulterade i 8 månaders sjukskrivning. Vi har snart avklarat två graviditeter. Vi har fått ett hjärtsjukt barn och med skrubbsår lite överallt kommit ut ur det på andra sidan. Vi har (som alla andra) levt i en pandemi, och blivit satta i riskgrupp 1 med allt vad det fört med sig. Vi har hunnit resa (som tur är innan världen stängde fast). Fortsatt bygga på vårt drömhus (eller ja, mest du). Vi har fått äran att i att få vårt första gemensamma gudbarn. Vi har skrattat, gråtit, kramats, skrikit, tjatat, busat, dansat, njutit, sörjt - och vi har älskat. Varje dag har vi älskat varandra, våra barn och det liv vi fått lyckan i att leva. För trots motgångar. Dagar som vi inte ens orkat le en enda gång. Trots smärta och trots orkanvindar - så har alla dagar en sak gemensamt. Jag somnar tryggt, och älskad, i din famn. Inte en natt isär. Inte en kväll där vi somnat med ångest eller ilska emellan oss. Och som prästen sa, den där dagen då vi sa ja - somna aldrig osams är det bästa råd man kan få. Det är där det ligger - hemligheten. Att dagen må ha varit hur stormig som sig bara kan. Men den avslutas alltid med närhet, kärlek, trygghet och ett tyst löfte om att alltid ta hand om varandra.
Nu blickar vi mot ankomsten av vår femte familjemedlem, en vardag i dimman som spädbarnstiden för med sig - och allt det fantastiska som också finns däri.
Tack för dessa två år! Och även om vi inte detta år heller kan skåla i champagne (nu slutar jag vara gravid på våra årsdagar!) så kan vi ju faktiskt skåla ändå.
Vår bröllopsfotografering!
Bröllopsvecka här på Sevendays! Det nästan pirrar till i magen bara av tanken. Fast vi redan har vår dag "överstökad" så tycker jag fortfarande det är så himla skoj att läsa om andra bröllop, och följa andra i deras planering. Det är ju trots allt livets bästa fest!
Idag tänkte jag visa er lite godbitar från vår fotografering. Jag börjar med att berätta, att just fotografen gjorde jag mest research kring. Jag tycker verkligen (!) inte om att bli fotograferad så det var verkligen A och O att jag skulle känna mig trygg - och att det var någon som "fattade oss". Vi var inte ute efter en "standard fotografering" utan ville att det skulle bli personligt och kul. Det var då jag kom i kontakt med Rebecka Eriksson. Det klickade direkt! Hon hade bra idéer, gillade våra idéer och hon var lugn, trygg och jordnära. Men ändå med glimten i ögat. Vi hade ett planeringsmöte alla tre, satte upp ett gemensamt pinterestalbum där vi delade inspiration och så träffades vi någon vecka före bröllopet och åkte runt och letade platser att fotograferas på.
Rebecka bokade vi till kyrkan samt hela middagen, så från kl 14 fram till ca midnatt. En otroligt bra investering! Vi pratade länge fram och tillbaka hur vi skulle göra - och hur länge vi skulle ha fotograf - och vi ångrar det inte en sekund att vi hade henne med hela dagen. Bilderna är det starkaste minnet vi kommer ha med oss, så jag rekommenderar er alla varmt att satsa på dem. Jag kommer göra ett separat inlägg om själva festen, så lägger upp bilder från den där. Men här kommer en favorit. En rörd Rasmus, med tårar i ögonen, som skålar till sina vänner som just presenterat svensexan. Så ärligt. Så äkta. Så fint. Och så tacksam att vi hade fotograf som fångade denna stund, och många många fler.
Alla bilder i detta inlägg är tagna av henne.
Par-fotograferingen: Själva par-fotograferingen valde vi att ha efter kyrkan. För vi ville se varandra för första gången där. Rebecka delade upp den i flera delar, vilket jag gillade! Vi började i kyrkan, efter att vi kört en sväng och gästerna åkt vidare till festen. Detta var Rasmus önskan. En bild där det ser ut som jag släpar honom fram till altaret, och en bild där han bär mig dit. Det var riktigt, riktigt roligt.
Sedan åkte vi till en plats som Rebecka hade valt och hade vi en liten familjefotografering då Sigge ännu var med. Efter det åkte han iväg med Nadja och Erik.
När Sigge åkt var det Rasmus tur att få sin önskan igenom, så hans vän Gert körde dit en av hans motorcyklar och vi tog några bilder med den. Tanken var att jag skulle suttit bakom - och vi skulle åkt en bit medan Rebecka tog bilder - men dom hade missat avgasrören som var brännheta - så vi vågade inte riskera klänningen. Så det fick bli plan B, men nöjda var vi ändå!
Vi fotade även lite par-bilder på samma ställe med rökbomber. Det var en av de sakerna vi hade önskat oss. Och det var verkligen spännande att se resultatet för jäklars vad svårt det var att använda dem, haha. Det var helt och hållet vinden som styrde och vi fick hänga med bara. Vi tog även ett par bilder utan röken, innan vi bytte ställe.
Sedan åkte vi vidare till den plats som Rasmus och jag hade önskat. En helt ljuvlig skogsväg påväg till våra bekantas stuga. Verkligen en magisk väg där träden blir nästan som ett tak. Även här testade vi lite rökbomber, och passade även på att ha lite skoj. Som vi skrattade!
Sist men inte minst så åkte vi iväg en sväng efter middagen, vid skymningen. Även denna plats hade vi önskat. Den ligger väldigt nära vårt hem, och vi går ofta förbi på våra promenader. Man känner sig så liten och samtidigt så stor på denna plats. Och ljuset vid skymningen gjorde det ännu mer magiskt. Dessa bilder är mina favoriter. Och det var skönt att fly festen en liten stund, andas ut lite och bara få kramas ifred.
Vår vigsel.
(Alla bilder i inlägget är tagna av fantastiska fotografen Rebecka Eriksson )
Känslan av att stå där utanför kyrkans tunga dörrar kommer leva kvar länge i mig. Mina systrar stod där med mig, och innanför dörrarna väntade min lillebror och Rasmus bröder. Prästen kom ut och berättade att hon kommer börja ringa i kyrkklockorna nu, och när de tystnar är det dags att gå in. Då kommer Rasmus att stå där framme och vänta. Mitt hjärta slog så hårt att jag var säker på att det skulle stanna där och då. Jag minns att en våg av panik sköljde över mig - vi hade inte fått våra blommor. De levererades genast ut till oss, och min bukett var så vacker att jag helt kom av mig i paniken och istället blev förvånad över att klockorna slutade slå så snabbt. Det var dags att gå in. Mina systrar rättade till klänningen - och dörrarna öppnandes.
Rasmus gick först, medan klockorna slog, tillsammans med Sigge och min systerdotter Selma. Hon hade fått välja sin klänning själv, och kallar den än idag för hennes bröllopsklänning. Så himla fint!
Redan innan vigseln hade jag fått som råd att direkt leta upp en person bland gästerna som jag visste att gjorde mig lugn och trygg. Jag försökte med detta - men det gick inte. Alla jag fick blicken på gjorde mig bara mer nervös när de stod där med tårar i ögonen. Snabbt slog jag ner blicken i golvet istället. Min bror tog mig i armen och vi började gå. Vi hade valt Bryan Adams "Everything I do" som ingångslåt och kantorn spelade den på piano. Han spelade så otroligt vackert så det for rysningar enda in i benmärgen. 
Jag minns inte hur långt jag hade hunnit gå innan jag kände mig redo att slå upp blicken - och mötte Rasmus blick. Han var så snygg!! Jag hade ju inte haft en aning om vad han valt för kläder - men där stod han i en helt fantastisk smoking och hade spenderat förmiddagen hos barberare. Helt perfekt var han! När vi kom ännu lite närmare så såg jag att hans ögon var överfyllda med tårar och jag lät snabbt blicken vandra vidare. Sigge och Selma! Vårt mest perfekta lilla brudfölje. Och bara sådär, på vad som kändes som en sekund, var vi framme vid trappan upp till altaret. Rasmus kom ner och mötte mig. Jag släppte min brors arm och tog hans istället.
"Herregud vad du är vacker", viskade han i mitt öra och kysste mig på pannan. Där och då, i exakt den sekunden, släppte precis all nervositet, alla tankar, allt som bubblade runt i magen - och jag svarade full med pepp: "Let's do this baby!" Vad prästen pratade om minns jag inte mycket av. Hon gav råd på vägen. Mina vänner har i efterhand berättat att det var väldigt lättsamt och roligt det hon sade, så vi tackar för det. 
Vigselns stjärna var utan tvekan Sigge. Ungen verkligen älskar att stå i centrum - och vad bättre då än att faktiskt ha en scen? Han for på i full fart hela tiden vilket lättade stämningen, och nerverna.
När vi bytte våra ringar gick det smidigt och bra. Jag hade en bild i huvudet om hur jag skulle få kämpa med att få på Rasmus ring. Och hur han skulle tappa min. Men det var helt odramatiskt. När vi skulle svara "ja" svarade Rasmus så självsäkert, och med sådant pondus i rösten - så hela kyrkan började skratta. Då kände jag bara "yes, det här blir en kul dag!".
Min styvfasters man, Mike, spelade gitarr och sjöng en sång vi hade valt tillsammans. En balladversion av The Proclaimers - I'm gonna be 500 miles. Helt magiskt var det! Jag skall se om jag får in den videon här på bloggen så du får höra. Otroligt vackert!
Sedan förklarades vi för man & fru. Jag minns ärligt inte vilken låt vi gick ut till - vi hade gett kantorn fria händer att välja något peppigt och glatt. Vi i princip skuttade iväg genom kyrkan. Medan gästerna gick ut stod vi längst bak i kyrkan och väntade och jag tror Rasmus sa "Heeej min fru" ungefär 200 gånger på den lilla stunden.
Och sist men absolut inte minst var det dags för den traditionella gången ut ur kyrkan. Vid denna stund hade precis allt släppt och det var ett sådant enormt lyckorus som bara strömmade genom hela kroppen. Vi fick ett hav av rosa rosenblad över oss medan vi gick hand i hand framåt mot resten av våra liv. Mäktig känsla!
I nästa inlägg om bröllopet får du följa med på fotograferingen. Och sedan, sist men absolut roligast - festen!!
Dygnet före vigseln.
Något av det som jag värdesätter otroligt mycket i hela vår bröllopskarusell, är dygnet innan vigseln. Vi bestämde nästan direkt att vi skulle sova ifrån varandra natten innan. Och OJ vad glad jag är över det beslutet. Det rekommenderar jag varmt till alla er som planerar era stora dag just nu. Det tog bort vardagen ur det hela på något sätt.
Dagen innan hade vi genrep i kyrkan med våra syskon på eftermiddagen. Här skulle vi även välja om vi ville ha ingångslåten på piano eller orgel. Alla röstade på piano!
Efter det åkte vi (Rasmus, Sigge och jag) in till stan för att möta upp Farfar och min Farmors syster för en middag. Att min farmors syster valde att komma är nog också en av de saker med bröllopet som betyder lite extra. Min Farmor var min absolut bästa vän, men cancern tog henne ifrån oss alldeles för tidigt. Det här kändes som att hon ändå var där, på ett sätt. Birgit är en så otroligt fin människa och det värmde hela min själ att vi fick sitta ner en stund och umgås innan hela cirkusen drog igång.
Efter maten, vid 18, var det en låååång kramstund och sedan skildes vi åt. Rasmus och Sigge åkte hem till oss, och jag checkade in på Hotell Pommern. De hade fått höra att jag skulle gifta mig nästa dag, och uppgraderat till ett finare rum samt lagt in dricka och choklad på rummet.. Så otroligt fin detalj! Jag hoppade snabbt genom duschen, bytte kläder och gick över till "min och Rasmus restaurang" Indigo. Där mötte jag upp våra vänner Linda och Monique från Amsterdam som tagit sig hela vägen hit för bröllopet, Karna som rest enda från Malmö och Elina som just kommit med båten från Uppsala! Vilket kramkalas! Efter en stund kom även min andra halva, Fia. Vi satt och pratade, skrattade, drack drinkar och lite ignorerade vad som skulle komma dagen efter. Och den här stunden, just då, gör hela mitt hjärta varmt när jag tänker på det.
Vi avslutade dock drink-intaget i skälig tid, och Fia (som skulle sova över med mig) och jag vandrade tillbaka till hotellet. Godis, läsk, ostbågar och ansiktsmasker fick slutföra kvällen. En lång dusch med full scrubb, lacka tånaglar och sedan försöka sova.
Nästa morgon ringde klockan 08:00. Jag satt och uppdaterade väderappen helt maniskt. Fram till denna stund hade dom lovat regn hela dagen, men nu började det spricka upp mot eftermiddagen. Ni kan inte förstå hur stressad jag var över detta! Eller kanske ni kan. Det är bara att tänka er en tecknad figur där huvudet exploderar. Typ så såg det ut. I alla fall. En hotellfrukost i lugn och ro, och sedan iväg till frisören var på schemat.
Den här bilden säger rätt mycket. När jag just satt mig ner i stolen. Här messade även Rasmus "Jag börjar känna mig nervös! Hur har du det?" och då började det pirra i magen. Hos frissan (som förövrigt är ROCKSTAR Marina på Hair By Julia) mötte mina systrar upp oss också, och det slog oss att vi glömt att köpa någon dricka. Så Fia fick springa till S-market och handla lonken. Helt perfekt!
Mitt hår! Sådan dröm! Precis exakt på pricken så som jag önskade det! Medan tjejerna fick sina hår fixade hjälpte Sandra mig med sminket. Här har ni min äldsta lillasyster Saras hår. Så himla fint!
Och sedan, vid 11 - åkte vi hemåt. Rasmus och "alla grabbar" var hos hans föräldrar och gjorde sig i ordning. Janina (som tagit bilden) väntade hemma hos oss och vi åt sallad som vi tagit med från stan. Kolla kaoset på bordet, haha! Älskar det! Champagne (gula änkan of course), godis, sallad, chips, kaffe, läsk, cider och öl. Vi körde förfest helt enkelt!
Fina Nadja som skulle ha Sigge efter vigseln och över natten kom via med honom. DÅ kom tårarna. Nej med jösses vad jag grät. Han var så fin. Och allt blev så verkligt. Och jag förstod vad som skulle hända nu. Hur stort det här är. Men kolla på honom! Så perfekt!
Sedan var det in i klänningen, hoppa i bilen och iväg. Janina var chaufför (och en lugnande mentor). 
Vi bor 500 meter från kyrkan, så vi åkte ca 10 minuter innan. Och vet ni vad som händer då? Jo, vädret spricker upp och solen kommer fram. Det var helt magiskt. Nästa för bra för att vara sant! Jag vet inte om det var champagnen eller fjärilarna i magen som kändes mest just då, men det var en överväldigande känsla. Allt kändes bara helt, totalt, i minsta detalj, perfekt när vi klev ur Janinas bil och gick fram till kyrkdörrarna.
The dream dress: Bröllopsklänningen.
Allright, då har vi kommit till en av de mest speciella stunderna med hela bröllopsplaneringen. Dagen då klänningen skulle shoppas. Jag var först inne på att låta den sys upp, men en liten del av mig ville ändå ha den där upplevelsen med att prova klänningar och känna på olika stilar - så jag tog min kära vän Fia (nr 2) i handen och styrde över mot Stockholm. Där mötte även Janina (vår Toastmadame) upp oss. Och vi kan sammanfatta dagen såhär: Nervösa mojitos.
Fram till den här dagen i maj, ca 12 veckor före bröllopet, så hade jag inte tänkt så mycket på vad som komma skall. Men när vi satt på båten över mot Stockholm så var det som att pusselbitarna föll på plats - och jag blev jätte jätte jätte nervös. Eftersom vi alla tre är småbarnsmammor, och nu hade en heldag i storstaden, så ansåg vi att bästa sättet att tackla nervositeten på är ju såklart med goda drinkar - och mycket skratt.
Med glada steg sprang vi allra först till systembolaget. Här poserar en glad Fia som just har ropat "mammor på vift" för full hals.
Först var tanken att mamma och min blivande svärmor skulle ha kommit med. Men då allas tider var så svåra att få ihop fick dom vara med via Messenger och agera råd. Men det blev bättre än bäst med dessa två vid min sida. Två som verkligen känner mig och som jag litar på till 110% att inte bara säger det jag vill höra, utan det jag faktiskt behöver höra. Så här kommer tips nummer 1 när du skall köpa din klänning: Välj med omsorg vem du tar med dig! Och ta absolut inte för många, det blir bara kaos.
Vi började med att besöka en butik som jag hade googlat fram och bokat tid på. BRIDAL heter den och ligger på Karlbergsvägen. Där fanns det så otroligt många alternativ. Jag tror att jag provade 8 klänningar, och varje ny klänning kändes lite bättre än den förra. Men jag fick aldrig den där känslan som så många pratar om. När det svajar till lite i knäna, magen förvandlas till ett fjärilspalats och du ser dig i spegeln och känner dig vackrast i världen. Alla klänningar var vackra, men jag kände mig inte vacker i dem. Lite obekväm och fortfarande nervös.
Men denna första butik hjälpte mig ändå mycket på vägen framåt. Från att inte egentligen ha vetat vad jag sökte kom vi nu fram till vad jag inte vill ha. Att jag inte vill ha en kritvit klänning. Det är en väldigt svårt färg att bära upp, utan att känna sig blek och lite grå i hyn. Jag ville inte heller ha något puffigt, då jag fick den där omtalade "bakelseklänning" känslan. Och jag ville inte ha något urringat. Jag fick direkt känslan av att min klänning skulle vara mer stilren och elegant, och inte ha fokus på brösten (som det lätt tyvärr blir med urringat).
Dock lämnade jag butiken med en favorit som jag kände att jag kunde ha som back-up, ifall nästa ställe inte gav napp. Här har du den. Nu när jag ser den så känner jag direkt "NEJ HUR TÄNKTE DU DÄR?" men jag minns att när jag stod där kände jag mig som en drottning i den. Den var maffig, utan att vara just puffig. Och jag älskade ryggen och hur den föll över rumpan.
Vi stegade genast vidare till Bröllopsbutiken som ligger på Sankt Eriksgatan, en liten bit ifrån. Här hade jag kikat på deras hemsida innan och hittat en bild på en klänning jag tyckte var fin. Tjejen i butiken sa genast att den inte kommer passa mig, men lät mig prova ändå. Och den åkte av lika fort som den kom på. Jag såg ut som en snögubbe som fastnat i en hönsgård. Tjejen bad att få ge ett förslag och vi tyckte alla att det var en bra idé. Hon kom med en klänning - och redan när jag fick den i handen så började det pirra i magen. Den var så vacker. Jag drog på den, fick hjälp att knäppa ryggen och när jag såg mig i spegeln började jag gråta. Alltså riktiga tårar. Dom bara rann. Jag hade aldrig i mitt 31 åriga liv känt mig finare än just då. När jag sedan steg ut till mina vänner och såg deras reaktion så fanns det ingen återvändo. This was it.
Men, och det finns såklart ett stort men i det hela, den var galet dyr. Och nu snackar vi 4 gånger över vad jag hade tänkt som budget-dyr. En välavlönad persons månadslöns dyr. Det var helt absurt. Jag kände mig lite knäckt över priset och samtidigt lite förvirrad över alla känslor och intryck. Så jag tog den av mig, sa att jag behövde andas lite, och vi gick till en restaurang i närheten för att äta lunch. Här kommer alla mojitos in. Jag kände att jag behövde koppla bort klänningen, bara få vara en stund och prata om någonting helt annat. 
Och vår snabba lunch blev en två timmars session av gapskratt, ångest, nervositet, panik och kärlek. Bästa lunchen i mitt liv. Jag pratade flera gånger i telefon med min mamma (som ville ge mig min klänning i present) och när hon till sist sa till på skarpen att jag skulle köpa just den där och inget annat, beställde vi in varsin shottrunda, svepte dem och gick tillbaka till butiken. Jag drog på mig klänningen en gång till, och kände igen att jag aldrig kommer kunna släppa den. Så. Jag drog in ett djupt andetag, blundade och viskade "vi tar den!"
När beslutet väl var taget, pappren skrivna (man skriver ett avtal på att man kommer köpa den då den väl är beställd) och handpenningen betald lämnade vi butiken och jag ville ställa mig på gatan och skrika ett Ronja Rövardotter vår-vrål. Det var sådant enormt lyckorus i hela kroppen så jag visste inte vart jag skulle ta vägen, blandat med panik över hur mycket jag (eller då mamma) spenderat på en klänning tillsammans med en sådan stark längtan till själva bröllopsdagen och få visa klänningen för Rasmus. Jag visste att han skulle älska den. Och det gjorde han. Han absolut avgudade den. Det blev så rätt. Det blev så bra. Jag är så tacksam.
Så tips nr 2: Om du funderar på att beställa din klänning på nätet, eller ha någon att sy den - åk ändå och prova klänningar. Det är en så magisk upplevelse i hela processen. Och du kommer bli förvånad över hur annorlunda den klänning du gillar på bild faktiskt sitter på just dig. Så prova. Känns efter. Rör dig i klänningen. Låtsas dansa i den. Sitt ner i den. Och viktigast av allt: Fantisera om din blivande man bredvid dig i den. Det är en känsla som man inte vill missa. 
(Jag återkommer dock i ett annat inlägg om när Mamma och jag senare skulle hämta klänningen. Det var en minst sagt kaos upplevelse!)
Bröllopstårtsjakten.
Bröllopstårtan var ett stort och viktigt moment för mig. Jag tror jag ringde runt till säkert 20 olika ställen och personer innan jag hittade rätt. Först och främst ville jag att den skulle vara glutenfri. Och sedan ville jag absolut ha en som var byggd i tre våningar. Och till sist ville vi ha en tårta som representerade oss. Vi hade en färdig inspirationstårta nämligen som vi önskade. De flesta kunde enbart erbjuda "vanliga tårtor" på en ställning - men jag ville inte ha det. Efter ett tag började jag inse att jag kanske skulle vara tvungen att tänka om. Men sedan kom vi i kontakt med Maria Gustafsson. Vilken hjälte! Hon kunde uppfylla alla våra önskemål - och såg det även som en kul utmaning.
Det svåraste var att välja smak. "Ni kan välja i stort sett vad ni vill för smak och fyllning", sade hon och båda två blev lite knäsvaga. Men vi tänkte att båda älskar choklad och Rasmus älskar jordgubbar, så vi körde på det. Så med dessa önskemål gav vi Maria fria händer. Det blev en tårta med chokladbrowniebotten, chokladganache och jordgubbsmousse med bitar av jordgubb i. Vilken dröm!!
Vi gjorde en liten grej av hela tårtprovningen. Istället för en smakbit för oss två bad vi Maria laga en större provtårta (som vi betalade extra för) och så bjöd vi våra familjer på middag följt av tårtprovning. Det var verkligen jätteroligt och jag rekommenderar det varmt. Ett kärt minne i all planering fram till den stora dagen.
Såhär såg vår provtårta ut. Den ger ju lite ledtrådar om hur vi önskade vår riktiga tårta.. ;)
I samma veva beställde vi även "cake toppern", den som placeras ovanpå tårtan och skall symbolisera ett brudpar. Jag är SÅ NÖJD med den. Rasmus på sin motorcykel och jag som står bredvid med mina blommor. Mer personlig går den inte att få. Den blev verkligen perfekt, och vi kommer spara den här hemma som ett kärt, kärt minne. Denna beställde vi från etsy.com.
Och så till den stora frågan: Hur blev tårtan då!?
HELT MAGISK!!
Såhär såg den ut framifrån då gästerna kom in i rummet som kaffet serverades i..
Och sedan svängde kocken på den..
Precis, exakt, så som vi önskade. Är så otroligt tacksam för denna detalj. Det fanns även en "vanlig rund tårta" till, eftersom det var hela 122 gäster som skulle få varsin bit. Men den blev kvar, så vi hade tårta att gotta oss med i flera dagar efteråt. Vilken dröm!
Att börja planera ett bröllop.
Efter att Rasmus hade friat började frågorna hagla över oss. När blir den stora dagen då? Så det var bara att sätta sig ner och bestämma det. Min man är väldigt traditionsenlig, och för honom betyder en förlovning att man gifter sig inom ett år. Och det håller jag helt med om. Så vår första tanke var att vi skulle slå ihop dopet av vårt barn och bröllopet senare mot hösten. Men ganska snabbt insåg jag att jag egentligen inte ville det. För det första ville jag att vårt bröllop skulle vara "vår egen dag". Och för det andra ville jag inte vara spädbarnsmamma, trött och hormonell på min bröllopsdag. Jag ville även hinna komma i form igen och känna mig "tiptop". Så vi bestämde att 2018 får vara småbarnsår ifred, och 2019 får vara mitt "komma igång igen" år och 2020 får vara bröllopsåret. Detta skakade vi hand om, och pausade bröllopstankar och gav all energi åt vårt kommande nya liv som tre.
Så kom Sigge och ca 10 månader in i vår bebisbubbla, i början på 2019, kände vi båda att vi hade mycket mer energi är vi hade trott. Vi har ett väldigt snällt barn, som från första början sovit nätterna igenom - och jag kände mig "tillbaka" igen. Så vi tog upp ämnet bröllop. Hur det skulle vara, om vi gifte oss i år i alla fall. Vi bollade idén en stund. Kollade budget, tidsplan - och insåg till sist att det är möjligt. Så vi körde igång!
BUDGET
Vi började med att sätta upp en budget. Vi kollade runt lite vad andra lagt på mat, dryck och underhållning och utgick från vad vi själva var ute efter. Vi var överens om att inte ta lån för detta, utan använda oss av sparpengar. Vi fick även väldigt mycket hjälp av våra familjer, men vi ville räkna på det så att vi skulle kunna klara av allt själva. Och inte ta för givet att någon annan skulle behöva betala.
TEMA
Vi var båda helt totalt överens om att temat för bröllopet skulle vara FEST. En dag då alla våra nära och kära verkligen får släppa loss. Ett tag tänkte vi även ha James Bond som tema, men vi fick inte ihop en röd tråd på det så vi skippade det.
DATUM
Vi började med att vara överens om att vi inte ville gifta oss i juni, juli eller augusti. Dessa månader är redan fulla av sommar och semester och program. Ett tag var vi inne på nyårsafton, men eftersom Rasmus ville ha med en av sina motorcyklar så strök vi den tanken. Oktober, november kändes lite väl osäkra vädermässigt. Så september fick det bli. Och 7.9 kändes bra!
BOKA
När datumet var bestämt ringde vi och bokade kyrkan. Vi valde att ha vigseln redan kl 14. De berättade att kl 16 är vanligaste tiden, men eftersom hela vår idé var "en heldag med kärlek" så valde vi en tidigare tid. Vi bokade även festlokalen.
FESTMAGASINET
Vi kände att vi ville lite för mycket vad gällde färger och stil och känsla, så vi bokade tid hos Festmagasinet. Hon hjälpte oss komma igång och samla våra tankar. Vi valde färgtema mörkgrönt, guld och vitt. Vi bestämde även att hon skulle ta fram ett upplägg på dukning och pynt, hyra ut dekorationer samt laga alla blommor. Här kommer en liten tjuvkik på upplägget kring dukning och blommor som hon tog fram.
MAT
Eftersom min styvbror är kung i den branschen hjälpte han oss fixa allt. Det blev Björntjänster som fick laga maten. Vi satte oss ner med Jack som äger firman och fick SÅ BRA känsla direkt. Vi var noga med att berätta att vi inte (!) ville ha en "nobelfest" känsla över vårt bröllop. Det skulle vara som en stor hemmafest, med god mat. Han fick fria händer och upplägget blev verkligen perfekt! Mer om det kommer senare.
Tårtan beställde vi av en fantastiskt duktig tjej som heter Maria Gustafsson. Vi hade en speciellt önskemål - och hon fixade det in i minsta detalj helt perfekt. Mer om detta kommer också!
DRYCK
Vi insåg snabbt att det skulle serveras mycket alkoholhaltig dryck. Vi ville göra hela dagen på vårt sätt,så de flesta trender så som skumppaskål som brudskål och sådant valde vi att göra annorlunda, men kommer berätta mer om vårt lite speciella dryckesupplägg senare också. Det var uppskattat, kan jag lova! ;)
GÄSTLISTA
Och sedan till det viktigaste. Gästlistan. Även det som tog längst tid att fila på. Jag tänkte att vi skulle hålla det för bara våra närmaste. Rasmus var noga med att alla i vår närhet skall få komma. Och efter att ha diskuterat igenom det så förstod jag hans tankar och känsla, så vi gick på det. Rasmus fick skriva ner dom från hans sida som han ville bjuda, och jag gjorde samma sak - och vi fick ihop ett fint antal på 136 personer. Galenskap, tänkte vi båda. Men ju mer tiden gick så kändes det bara helt naturligt. Ett stort bröllop med alla vi vill ha runtom oss en så stor dag som denna!
Här passade vi även på att fråga min vän Janina om hon ville vara Toastmadame. Janina är social, utåtriktad, talför, rolig, charmig, jordnära och väldig lätt att ta till sig. Det kändes som ett givet val och vi blev verkligen SÅ glada när hon tackade ja.
BARNFRITT
Vi bestämde direkt att vi ville ha barnfritt. Som jag redan skrev var det fokus på fest, och vi är båda av den åsikten att barn inte skall vara med där vuxna festar. Vi bestämde dock att kyrkan gärna fick fyllas med barn. Vi började med att ordna barnvakt åt vår egen kille, och det var grannarnas underbara dotter Nadja tillsammans med sin pojkvän som åtog sig uppdraget. Det kändes verkligen så rätt och så bra. Så vi kunde helt släppa det dåliga samvetet av att han inte fick vara med.
INBJUDNINGAR
Eftersom jag älskar att skapa i photoshop så tog jag fram layouten till våra inbjudningar. Jag tror att jag sammanlagt gjorde 10-12 stycken, för det var så svårt att välja. Rasmus valde denna, och vi körde på den!
KLÄDERNA
Jag hade redan en bild i huvudet om hur jag ville att min klänning skulle se ut. Och först var planen att någon skulle få sy upp den. Men med facit i hand är jag SÅ TACKSAM att det inte blev så. Det kommer ett egen inlägg om bröllopsklänningsshoppandet. Kan säga att det ingick en hel del drinkar och shottar till lunch den dagen. Vad gäller Rasmus kläder så sa jag direkt att jag inte vill veta vad han skulle ha på sig. Så han ordnade det i smyg tillsammans med sin pappa och sina bröder. Så fint!
BRUDFÖLJET
Här valde vi våra syskon. Mina två systrar tillsammans med Rasmus två bröder som tärnor och marshalkar. Och min lillebror gick in med mig i kyrkan. Sigge var bestman tillsammans med min systerdotter Selma som var Maid of honor. Jag valde ut några klänningar i mörkgrönt som mina systrar fick välja mellan, och Rasmus tog hand om killarnas kläder. Selmas klänning beställde vi i guld.
Här tror jag nästan att jag måste sätta punkt för detta inlägg. För nästa steg är tårtprovningen, och den får nästan bli ett eget inlägg!
När han friade.
Jag tänkte dra igång hela denna bröllopsfesten på bloggen genom att börja med den dag som satte igång hela karusellen. Ja, dagen då Rasmus friade. Det känns bra att skriva detta för jag blir själv så glad av att få gosa in mig i alla dessa fina minnen en stund.
Det var julafton 2017. Jag var gravid i 5:e månaden och hade just kommit ur det vi idag kallar "spyfesten". Yes, jag kräktes varje dag, 2-3 gånger per dag, fram till vecka 20. Men hej - det får bli en annan historia. Nu återgår jag till ämnet. Vi firade jul tillsammans med båda våra familjer hos min mamma. Där kommer tomten med ett paket åt alla - resten finns under granen. Men, på något märkligt sätt hade tomten i år gett mig två paket. Jag blev lite irriterad över detta (vi skyller på hormoner) och tänkte lägga det ena under granen till senare. Men Rasmus (som var helt svettig och märklig) var väldigt envis med att jag skulle öppna det andra paketet. Och nu genast. Helst för en kvart sedan. Så, jag öppnade det. Och fattade ganska snart att det var en ringask. När jag tittade upp satt han på ett knä framför mig - och jag minns att jag tänkte "nej men vad pinsamt" - haha. Alla satt och stirrade på mig. Jag öppnade asken, och Rasmus klämmer ur sig: "Jag skulle bli oerhört ärad om du vill leva resten av ditt liv med mig?"
(Observera hur min storebror totalt fotobombar vår förlovningsstund genom att sitta i mitten av fotot! Haha!)
Här slutade min gravidhjärna ta in mer information, och jag har i efterhand har jag fått förklarat för mig att jag bara satt och gapade. Tills någon i rummet ropade "du har ju inte svarat honom!". Jag tror att jag mer pep än ordentligt sa "ja", men det blev en stor kramfest och tårar och chocken satt nog i under hela kvällen. Det var så otroligt fint av honom att göra det med våra familjer samlade. När vi ännu var på "dejt stadiet" och pratade om framtid och äktenskap och livet, så minns jag att jag berättade att om jag någon dag gifter mig så vill jag ha ett ordentligt frieri. Inte ett "nu bestämmer vi att vi är förlovade" och så kör vi på det. Så det var otroligt betydelsefullt - hela alltihop!
Och här har vi THE RING! Tyvärr var den för stor, så jag fick snällt vänta några veckor medan den var iväg och förminskades. Damen i butiken berättade även att Rasmus varit in 5-6 gånger och tittat och valt, och lagt ner massor med tid på att hitta just den perfekta ringen. Så han valde en med 7 diamanter. För 7 är hans turtal. Så fint så jag vet inte vart jag skall vända mig. Även nu utan alla hormoner, haha!
Dagen då jag blev din fru.
Den 7 september kl 14 var det dags. Kyrkklockorna hade just slagit färdigt, och kantorn satte sig vid pianot och började spela Bryan Adams underbart vackra "Everything I do". Dörrarna öppnades till kyrkan, gången låg framför mina fötter och där längst framme stod han och bara log. Så otroligt snygg i sin smoking. Jag kan helt ärligt säga att jag glömde både tid och rum. Alla 120 gäster som ställt sig upp i bänkraderna bara försvann. Där stod han, med vår son bredvid sig - och vi skulle gifta oss. Jag tog ett hårdare grepp om min lillebrors arm, tittade bak på mina systrar och så tog jag första steget in i kyrkan.
Vilken känsla. Vilken magisk, helt galen, fullkomligt underbar känsla!Jag kommer inlägg för inlägg berätta allt om vår stora, fantastiska dag. Allt från klänningshoppingen, hotellnatten innan med en av mina käraste vänner, mitt nervösa väder breakdown, cermonin, fotograferingen, festen, maten, programmet, gästerna, den underbara tårtan, natten - ALLT.
Men vi delar upp det lite, tror jag. Så även jag får en chans att ta in allt.