DSC 7646 1

Helgernas helg!

Skrivet av Sofia Donner 18.10.2021

Kategorier:

Jag kan inte minnas senast när jag vaknade med så mycket energi som idag. Är tankad till max efter helgernas helg! Min fina vän och hennes familj som numera bor i Stockholm kom fredag kväll, och åkte söndag kväll. Och vi har verkligen maxat tiden tillsammans efter nästan 2 år isär på grund av pandemi-jäkelskapet! Och det var som om vi hade setts igår. Precis sådär som det ska vara. Hela min själ känns som en varm, gosig, filt runt min kropp efter deras besök. Hennes dotter är 2 månader yngre än Sigge också, så ni kan ju gissa hur roligt dom har haft. Älskar extra mycket när vänners barn blir mina barns vänner. Det är så, så, fint!

Vi passade även på att ha dop för Melker, då hon är den givna gudmodern. Ett privat, litet, dop hemma i vårt vardagsrum med bara närmaste familjen och gudföräldrarna. Så personligt och så fint! Och Melker älskade att ha alla samlade runt sig. Såklart dock så var han och krashade ner i klinkersgolvet i hallen en timme innan dopet - så han fick en fin liten fläskläpp.. Meeeen, sådant som händer!853C62CF 3938 4B0D 9A4B 8055CFC9D93CUtöver detta har vi fixat Halloween pumpor, grillat marshmallows på gården, ätit och ätit och ätit, sett på barnfilmer, badat i buddelpoolen - och Janina och jag passade även på att dra in till stan på lördagskvällen och dricka några alkoholfria drinkar tillsammans med Lynn. Jamen du hör ju - hur kan man annat än vara fylld till bredden med energi..?IMG 5821

IMG 5812IMG 5794IMG 5785

Och det bästa av allt..? Även Janina väntar en till bebis!! Det är 10 veckor mellan våra små - och jag kan inte vänta på att dom ska få träffas på utsidan! Detta är andra gången nu som jag får vara gravid tillsammans med en kompis, men som avståndet och pandemin tagit bebis-hänga-tiden ifrån oss. Jag vet, pandemin har drabbat precis alla. Och i det stora hela är det ingen stor sak. Men det blir ju ändå en sorg. Med Melker väntade Elina sin Theo samtidigt (det är 10 dagar mellan dom) och jag såg mammaledigheten som en möjlighet att åka över, bara över dagen, nu och då. Sedan stängdes allt - och ingenting blev som det var tänkt. Och nu väntar Janina sin lilla tjej, och jag hoppas nästa vår är både lättsammare vad gäller pandemin, vaccinationer och möjligheter till att åka hit och dit! Så, snälla! Vaccinera er!082F5DC7 3727 4C5F 8C57 A15FE52C3127

Passade även på att ta upp sista skörden morötter. Hur häftigt är inte det i mitten av oktober? Fick tips i våras om att så just morötterna väldigt tidigt, så hinner man så två skördar. Och mycket riktigt - nam nam nam så gott!IMG 5710

Nu ska jag passa på att reda upp efter lunchen medan Melkson sover, Sigge vilar och tvättmaskinen jobbar för fullt. Vi är nog alla lite socialt bakis idag, så skönt med noll program. I veckan väntar mödrarådgivningen, barnrådgivningen för Melker - och en ansiktsbehandling för mig. Tjoho!

Hoppas du har en härlig start på veckan!


Melker 1 år! <3

Skrivet av Sofia Donner 21.09.2021 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

Hipphipphurraaaa för vår älskade, älskade, älskade Melker idag! Ett år - jag kan inte för allt i världen förstå det. Det har, utan tvekan, varit det mest intensiva, känslomässigt kaotiska, upp och ner varvade året i mitt liv. Men det har också varit ett av dom absolut bästa. Hur det går ihop vet jag inte - men det gör det nu bara.

Tänk att det redan har hunnit gå ett helt år sedan vi låg på BB med vår då ännu namnlösa lilla skrutt i famnen. Så nyförälskade och omtumlade, sådär som man bara kan vara precis efter en förlossning. Lycklig, utmattad, ångestladdad, orolig och sprängfylld med kärlek. Då ännu helt ovetandes om vilken resa vi skulle göra tillsammans med honom. Och jag är idag SÅ tacksam att vi inte visste då. Att våra första dagar tillsammans som en familj på 4 fick vara utan oro och sorg. Vi får ofta frågan om det hade varit enklare att veta från start att han skulle bli så sjuk, och behövde opereras. Och svaret är absolut inte! Det blev precis så som det var menat att det skulle bli.

Men nu, 365 dagar senare - är det lätt att se tillbaka och fasta där. Det har jag gjort de senaste dagarna. Ett grått litet argt moln har hängt över mig och följt mig överallt. Ur balans, kan man verkligen kalla det. En bitterhet över all den mysiga bebistid som vi ändå gick miste om. De där stunderna hud mot hud i soffan framför Netflix, som vi istället spenderade på en hård stol med handen genom gallret till hans sjukhussäng. Det gör mig arg. På vem eller vad vet jag inte. Och om man inte har någon, eller något, att rikta sin ilska mot -  pyser den ut överallt annanstans istället. Och det blir tungt. För alla.

Så jag väljer idag, på den dag som firar och markerar att vi fått ha Melker i vårt liv ett helt år, att släppa det som varit. För här på golvet sitter nu en fullt frisk, så stark, så glad och så otroligt trygg liten människa. Han ser inte tillbaka, han bara fokuserar fullt på nuet och att ständigt utvecklas framåt. Så varför ska jag gå miste om det, genom att sitta och se i backspegeln? Nej. Vi lämnar det där nu.

Så grattis, min stora kärlek! Du är bara ett år och redan min allra största idol. Vi älskar dig mer än ord kan beskriva och du kommer för alltid vara den som kom och gjorde vårt lilla gäng komplett. Även fast din pappa är din absoluta favorit, så är du ändå min!

IMG 5241IMG 5207IMG 5199Vår fina, fina duo! Som snart blir en trio - helt galet. Men ser du hur olika dom är? Tycker det är lite spännande hur två barn som ändå är skapta i samma form - kan bli så olika. Ögonfärgen, hudtonen, håret.. Och deras personligheter är precis lika olika. Spännande! Undrar vad trean kommer att bidra med till mixen..?


Höstens make over!

Skrivet av Sofia Donner 17.09.2021

Kategorier:

Igår var det äntligen dags för den efterlängtade höstfixen hos frissan. Och jag var faktiskt lite nervös. Har nämligen gått hos samma frissa i säkert 10 år, och ja - ni vet ju, man får en viss relation ändå. Och dom lär känna dig och ditt hår och det du passar i och är bekväm med. Men, för ett tag sedan blev hon långtidssjukskriven och tipsade då om sin kollega som jag gick till två gånger - som nu flyttat till Spanien. Ja, du hör ju. Vilka rackarns stora problem jag har! Såå, var tvungen att kolla runt lite vart vänner och så går - och fick kontakt med en tjej vars instagram var helt i stil med det jag gillar. Okej okej, nu blev det en inledande roman om min frisörkris här, vilket inte alls var meningen. Men vi kör vidare!

I alla fall... Taaadaaaaa!!! Jag är SÅ nöjd. Känner mig 150 gånger fräschare. När Rasmus och jag började dejta färgade jag håret knallrött (tänk Ariel) och jag vet hur mycket han älskade det. Så detta känns som ett lagom litet steg tillbaka mot mer redhead. Ansiktet får också så otroligt mycket mer färg när man tar bort den kalla hårfärgen - välbehövt nu när man ändå går runt och ser ut som ett gråvitt lakan.IMG 5136IMG 5137

Nämenn- nu ska jag städa undan efter lunchkaoset här hemma medan Sigge "vilar" med paddan och Melker sover. Denna helg är det skördefesten på Åland, min absoluta favorithelg på året. Ännu bättre har den blivit sedan vi fick barn - det är en alldeles magisk sak att se när barn upptäcker saker. Förra året åkte vi in till BB natten efter skördefestens första dag, så detta blir Melkers första utanför magen. Så mysigt! Bara Rasmus slutar vid 14 så bär det iväg. Jag ska leta efter havtornssaft, hemlagade karameller och majskolvar. Sigge ska rida på en gris (?) och Rasmus har räknat dagarna från förra året för att äta en av dom berömda Bolstaholmburgarna. Alla har vi våra missons!

Hoppas du får en kanonfin helg! Ut och njut!


2 år som din fru

Skrivet av Sofia Donner 07.09.2021

Tänk att två år bara har rusat oss förbi. Hur något kan kännas så avlägset, men samtidigt upplevas som om det var igår. Och vilka år vi har haft. Det är ju egentligen helt galet. Från den dagen vi stod framför våra nära och kära och blev man och fru, har inte en dag varit den andra lik.

Vi har hunnit ta oss igenom Rasmus fallolycka som resulterade i 8 månaders sjukskrivning. Vi har snart avklarat två graviditeter. Vi har fått ett hjärtsjukt barn och med skrubbsår lite överallt kommit ut ur det på andra sidan. Vi har (som alla andra) levt i en pandemi, och blivit satta i riskgrupp 1 med allt vad det fört med sig. Vi har hunnit resa (som tur är innan världen stängde fast). Fortsatt bygga på vårt drömhus (eller ja, mest du). Vi har fått äran att i att få vårt första gemensamma gudbarn. Vi har skrattat, gråtit, kramats, skrikit, tjatat, busat, dansat, njutit, sörjt - och vi har älskat. Varje dag har vi älskat varandra, våra barn och det liv vi fått lyckan i att leva. För trots motgångar. Dagar som vi inte ens orkat le en enda gång. Trots smärta och trots orkanvindar - så har alla dagar en sak gemensamt. Jag somnar tryggt, och älskad, i din famn. Inte en natt isär. Inte en kväll där vi somnat med ångest eller ilska emellan oss. Och som prästen sa, den där dagen då vi sa ja - somna aldrig osams är det bästa råd man kan få. Det är där det ligger - hemligheten. Att dagen må ha varit hur stormig som sig bara kan. Men den avslutas alltid med närhet, kärlek, trygghet och ett tyst löfte om att alltid ta hand om varandra.

Nu blickar vi mot ankomsten av vår femte familjemedlem, en vardag i dimman som spädbarnstiden för med sig - och allt det fantastiska som också finns däri.

Tack för dessa två år! Och även om vi inte detta år heller kan skåla i champagne (nu slutar jag vara gravid på våra årsdagar!) så kan vi ju faktiskt skåla ändå.

IMG 4929


Fredagsfeeling och bröllopsiver!

Skrivet av Sofia Donner 27.08.2021

Kategorier:

Okej - det är fredag idag (tjoho!) och Sigge är inne på sista inskolningsdagen på nya dagiset. Som vi gissade har det gått utan problem - redan första dagen bad han mig gå för han ville leka själv med sina nya kompisar. Hur jag tog det? Satte mig i bilen och hulk-grät och ringde Rasmus och hulkade över att vår förstfödda kommer flytta hemifrån imorgon och inte behöver mig mer. Ja, så är det ju inte riktigt. Men inskolning och gravidhormoner är kanske inte laddat för succé. Och som min kloka vän sa - mycket mer hälsosamt för mammahjärtat med ett självständigt barn som är trygg i nya miljöer och som hanterar förändring så bra, än att stå och krama ett gråtande barn hejdå varje dag. Men där och då kändes det som tiden bara runnit mellan mina fingrar och han just kom upp på mitt bröst på BB - och nu vill leka själv med sina vänner. Utan mig! Jag gissar att många föräldrar där ute känner igen känslan..

Annars: Har barnens minsta moster Tyra varit här från Vasa under veckan. GULD värt med hjälp med Melker så jag kunde lägga all tid och energi och närvaro på Sigge och hans inskolning. Och barnen avgudar henne. Igår åkte hon till vår andra syster för att hänga där också - och det var stor sorg vid nattningen kan jag lova. Bara piss-covid tar och chillar lite så ska vi ta och masa oss upp till Vasa också!

Men dom har bland annat hunnit baka dessa (sinnessjukt söta) muffins, Melker har fått måla för första gången (japp, mer färg i munnen än på pappret) och dom har lekt, lekt och lekt!

IMG 4629IMG 4633IMG 4665Tyra med alla syskonbarnen (kusinerna). Detta var bästa och redigaste bilden av sisådär 42 försök.

Imorgon: Är det äntligen dags för Lynn och Krilles bröllop. Jag är så, så, så ivrig. Försöker att inte messa sönder henne men det är svårt. Dock kanske jag borde lägga min fokus på att hitta något att ha på mig. Skulle vilja ha långklänning (för jag tycker att man klär upp sig lite extra på någons livs stora dag) - men jag tror inte jag kommer i någon av dom jag har (eller snarare magen inte ryms) och jag är inte jättepepp på att köpa något nytt gravidplagg som kommer användas en gång. Men ska se lite - det borde ordna sig!

Graviditeten: Löper på. Magen hänger lixom bara med. Finns varken tid eller energi att fundera desto mer på den. Men måste säga att jag är mer ivirg denna gång att få träffa vem det är som finns därinne. Men Sigge så hade man ju inte en blekaste aning om vad som väntade - utan man fick ta det som det kommer bara. Med Melker trodde man ju att det skulle bli en mini-Sigge och ungefär likadant som senast. Men nu är vi lärt oss hur galet olika Sigge och Melker är som personer, så förstår man ju att nu kommer det ju ännu en helt unik individ till vårt gäng. Så spännande! Är han lika mörk i ögon och hy som Sigge, eller ljus som Melker. Är han också lugn och mysig och kramig som Sigge - eller en tornado som Melker? Eller är han en mix av allt? En mittpunkt? Kanske han får gröna ögon? Och mörkbrunt hår? Om några dagar är vi inne i vecka 30 - då kör vi en ny uppdatering!

Nu: Ska jag njuta av att Melker sover, köket är undanröjt, tvätten upphängd och det är en timme kvar tills Rasmus och Sigge kommer hem. Lyxxxx! Hur man som gravid firar det? Netflix, en påse Polly och en alkoholfri öl. Yeess!!

Ha en härlig helg!!


Syskonfotografering!

Skrivet av Sofia Donner 31.05.2021

Kategorier:

Hej måndag - här är du igen. Min visst är det himla stor skillnad på en måndag i November, och en måndag denna tid på året?! Alla dagar är lika härliga nu.

Denna vecka: Är full upp till bredden med planer - men bara bra sådana. Idag har Melker haft hjärtultraljud och blodtryckskontroll. Allt såg fint ut, och det tackar vi tacksamt för. Det ska hinnas med två födelsedagar (varav ena är min, hehe), två studentkalas, middagsbjudning hos vänner, middag med Sigges gudfar och tjej, Sigge har simskola måndag-torsdag (Folkhälsans, men denna är inne i deras pool som tur är, hade varit lite elakt annars!), jag ska på en massage och så däremellan ska vi måla lekstugan också. (Andas ut efter att ha skrivit allt det i ett andetag).

För någon vecka sedan: Var vi på syskonfotografering också till den åländska fotografen (och konstnären) Tiina Tahvanainen. Hon tar magiska bilder, och fotograferar egentligen inte barn - men var så rörd över Melkers hjärtresa så hon ville fotografera honom. Vi är så så så nöjda! Det enda tråkiga var att Melker inte lärt sig sitta då ännu, så med facit i hand hade jag gärna väntat någon vecka till eftersom han kan sitta själv nu. Men, det blev ju bättre än bra ändå!

melker 2sigge 2Detta är min favorit. Sigge har en älgsnuttis som han döpte till Kicki när han var bebis. Den har varit med sedan han var 1 vecka gammal, och är med överallt. Hans allra bästa vän. Den är utan tvekan får 5:e familjemedlem. Och jag bad henne föreviga Kicki, så vi kan minnas denna tid sen när Kicki inte får vara med längre. Och ser du magin i denna bild..!? Den säger ALLT! Ett barn med sin stora, stora trygghet. Jag lipar nästan när jag ser på den, för den är så äkta och så nära hjärtat!

sigge 3siggeochmelker 7Denna älskar jag också -enda nackdelen är att Melker ser smutsig ut i ansiktet..!? Den är bättre i färg, men ville hålla temat här. Men ändå. Mina små älskade, älskade gullgrisar!

Nu: Ska jag packa Sigges simväska, se till att han äter upp sitt mellis och inte ger det åt hunden och invänta min kära man som kommer och tar över skeppet. 

Hoppas: Du har en himla fin start på veckan!!


Årets hårförvandling!

Skrivet av Sofia Donner 12.05.2021 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

Igår var det äntligen dags. Något jag funderat länge, länge på - och nu kände jag "äh what the sjutton!". Med jämna mellanrum tröttnar jag alltid på ljust hår, men vill absolut inte ha mörkt. Så då måste man komma på andra kreativa idéer. Igår fick fantastiska Emelie fria händer och voilá - hej sommarhåret!!

Detta är dock bara en nyansering, så det kommer tvättas ur relativt fort. Men jag köpte även en färgbomb så jag kan underhålla det lite. Älskar, älskar, älskar det! Båda barnen hade somnat igår när jag kom hem från frissan, så imorse var Melker lite skeptisk och Sigge, knappt uppe ur sängen och ögonen halvt öppna, säger "wooow, min mamma är en My Little Pony"! Hahah - ljuvliga unge!

Före:Screenshot 2021 05 12 at 11.32.51

Efter:Screenshot 2021 05 12 at 11.32.59

Nu: Ska jag bege mig ut i solen en stund innan Sigge ska hämtas. Försöker få iordning hans nya rum, men det blir inte mycket gjort åt gången nu när Melkson far runt. Just nu måste jag pausa varannan minut medan jag skriver för han jagar hunden med en flugsmällare. Men till hans försvar - hunden är ju 10 gånger snabbare och skulle bra kunna ta sig undan. Men verkar vilja ligga kvar på farligt avstånd. Jahja.

Skönt: Med kort vecka för min kära man. Nu ska växthuset bli klart, och sedan är det altanens tur. Den behöver ett räcke nu när junior ska börja upptäcka världen. Och sen såsmåningom behöver gården ett staket. Men det är SÅ SVÅRT! Jag (eller vi båda) är så kräsna på sånt. Vissa smäller ju upp ett sådant där hönsnät med större hål, om du vet vad jag menar, med stolpar här och där. Men nej jag vill inga. Nu har jag ju händigaste gåbben som kan fixa så fint, så då ska det synas på staketet också. Men, problemet är bara att jag inte hittar någon modell som känns helt hundra. Har du ett trästaket som är rymningssäkert? Ska gärna hålla en tax på insidan också, inte bara kiddosar. Tipsa gärna med ideér! (Bugar och bockar).

Här är två varianter som vi gillar. Lite kul när ribborna ligger ner tycker jag. Dock väldigt lätt för små ben att klättra över då. Sedan gillar jag rutorna också, känns lite annorlunda och kul. Och sen finns det 150 till som är bra, hah..

Screenshot 2021 05 12 at 11.54.07

Screenshot 2021 05 12 at 11.53.21

Nej nu på riktigt: Ska jag gå ut! Ha en ljuuuuvlig dag i solskenet!!


3 års kalas och hemester!

Skrivet av Sofia Donner 29.04.2021

Kategorier:

I helgen som var fyllde Sigge 3 hela år! Äntligen. Som han har längtat! Men innan det var dags för den stora dagen så lämnade vi av Melker hos Mommo och checkade in på Park Alandia Hotell i stan. Vi hade bokat sviten, med två rum och ett enormt badkar - och planen var att göra bara det Sigge ville göra! Och vilken succé. Sigge är en riktig fisk. Vatten är något av det bästa han vet, både att bada i och leka med. Så vi spenderade mest tid i badkaret och i poolen. Om och om igen. Och såg massvis med filmer i sängen medan vi åt chips och godis! Men vi hann även med säsongens första middag på vår favoritrestaurang ÅSS. Om du någongång besöker Åland sommatid. Missa inte ÅSS. Mat i världsklass till humana priser. Miljön är mysig och lugn. Utsikten är så fin, och personalen är alltid trevlig och kompetent. Vi åt båda deras vinkokta musslor, och för någon som är självutnämnd skaldjursfantast så var det något av det bästa jag ätit! Ser framemot fler besök där i sommar. 

Men åter till hemestern! Jag vet att många saknar att resa, så även vi. Det behöver inte vara en vecka i Italien - bara att se något annat än sin egen gård var så skönt. Och att få understöda våra lokala företagare kändes också väldigt bra. Rekommenderar er varmt att se er om i era närtrakter, välja ut ett mysigt ställe och unna er en natt iväg från hemma! 

Screenshot 2021 04 29 at 9.11.32Screenshot 2021 04 29 at 9.11.41Screenshot 2021 04 29 at 9.11.54Screenshot 2021 04 29 at 9.12.48Screenshot 2021 04 29 at 9.12.56Screenshot 2021 04 29 at 9.13.03Screenshot 2021 04 29 at 9.13.22

Och Melkers första natt hos Mommo hade gått bättre än bra! Det värmer mitt hjärta mest av allt att våra barn är så trygga med så många. Jag minns att detta var ett SÅ känsligt ämne när Sigge var liten. När och hur man kan lämna bort sitt barn över natten första gången. Vissa har inte sovit ifrån sina barn när dom är 3, vissa tar en natt utan barnen vid någon månads ålder. Och vilket som, så är det viktigt att man förstår att alla gör det som passar sin egen familj bäst. KRAM PÅ DEN!

Oj det blev en liten parentes. Nu så! Resten av helgen gick åt till att fira 3 åringen. Han var så upp över öronen på överspeed på söndag kväll så jag trodde jag skulle bryta ihop, men inte så konstigt kanske. Och jösses - när man fyller år ska man fira med påmpa och ståt! Så är det ju bara! Screenshot 2021 04 29 at 9.13.51Poppis present - en båtbana! Den får flytta ut på altanen i sommar.Screenshot 2021 04 29 at 10.14.05Sigges fantastiska tårta är bakad av fantastiska Stenbacka konditori här på Åland. Kolla upp på Facebook, så duktig tjej.
Rekommenderar varmt!
Screenshot 2021 04 29 at 9.14.14Paw Patrol tårta och popcorn var på hans önskelista!Screenshot 2021 04 29 at 9.14.28Gung- och klätterställningen som Rasmus slog ihop åt honom!
Succé!!

Nu: ska jag sätta igång med årets bästa bak - vappenmunkar! Hittade förra året ett riktigt bra glutenfritt recept (efter många misslyckade försök innan), ska dela det med dig inom kort.

Men: Först en bonusbild på denna lilla godsak. Varsågod!

Screenshot 2021 04 29 at 9.14.35

Ha en riktigt fin vappen imorgon - och kom ihåg att fira med en liten skala vänner och desto mer skratt och god mat! 


Barnmat och frukostflopp!

Skrivet av Sofia Donner 14.03.2021

Kategorier:

Glad söndag! Hoppas helgen är kanon! Här passar vi på att röja på gården. Jag har gjort premiär med röjsågen - och blev lite lätt besatt. Det rök lite mer än vad som var planerat för jag kunde inte hejda mig, uuups. Strax kommer Sigges kompis Elias med familj hit före lite korvgrillning också - kul!

Och vet du. Här är en mamma som fick SÅ dåligt samvete efter förra inlägget, när jag kom att tänka på hur god mat Sigge fick som bebis - så jag har haft storkok och fyllt frysen åt Melker. Nu känns det bättre i mammasjälen (och hans mage, gissar jag!). Så om även du är på jakt efter tips att laga åt bebis, här kommer det jag lagade. Frös in i ca 1,5 dl portioner. (Gjorde även storkok åt oss här hemma av samma varor).

Pasta köttfärssås

Okej, den kanske inte kräver så mycket förklaring? Lagade köttfärssås på rådjur, tomatkross, vitlök, gul lök, kryddor (peppar, persilja, timjan och basilika).

Kycklinggryta och ris

Kokade kyckling, broccoli, zucchini, röd paprika och majs tillsammans med persilja, koriander och lite röd currypasta. 

Lax och sötpotatis

Kokade laxfilé med morot, palsternacka, jordärtskocka (detta för att vi åt jordärtskockssoppa till förrätt så tog en åt Melker också), ärtor, vårlök (kvar från middag tidigare i veckan) och sötpotatis med dill, citron och persilja.

Screenshot 2021 03 13 at 15.23.35Som du ser - väldigt enkelt men näringsrikt och fyllt med olika grönsaker. Blev 6 burkar av allt, så nu har han mat ett tag framåt! 

Och på tal om mat. Hehehe. Vi har som tradition att alltid äta lite "godare" frukost på helgerna (Fattiga riddare, plättar, scones etc). Igår kom jag på den briljanta idén att pochera ägg. Något jag då aldrig tidigare har gjort. Eller ens smakat på, tror jag? Ja, som bilder visar blev det en smärre katastrof. Inte bara blev det otroligt fult - det smakade också sjöbotten. (HAHA!). Jag får öva, helt enkelt.

Screenshot 2021 03 13 at 15.23.45

Och på tal om annat, part 245. I fredags kom min förstfödde unge hem efter att ha varit en vända till stan med Rasmus - och räckte mig denna bukett. Och säger "till min fina mamma!". Om jag snyftade och hade mig? Oh yes. Om jag älskar min man ännu lite mer? Oh yes. Det är just sådana små saker som detta som gör mig så lycklig över att mina söner kommer ha bästa tänkbara förebild i sitt liv. Inte att han köpte blommor, utan att han hade Sigge att ge dom till mig. Så fint! (Kände att han behövde få hyllas lite!)Screenshot 2021 03 13 at 15.23.53

Nu: Ut igen på gården. Idag ska ett helt träd ner! Ska ta lite bilder och visa. Tjaaaaarå - ha en fin fortsatt dag!!


Skillnaden mellan barn 1 och 2.

Skrivet av Sofia Donner 11.03.2021 | 2 kommentar(er)

Kategorier:

När jag var gravid med Melker var det många som gjorde mig uppmärksam på tvåbarnschocken. Detta skall alltså vara då andra barnet kommer och man chockas över hur mycket mer komplicerat livet blir - eller hur mycket nya utmaningar som man möter jämfört med när man fick första barnet. Nu fick ju inte vi riktigt vad man kan kalla en normal start på tvåbarnslivet, så det är ju först nu vid Melker 5 månader som jag känner att vi har en någorlunda normal vardag. Men om det märks att vi gått från ett till två barn? Absolut! Om jag skulle kalla det för chock? Njäää! Men ändå en del utmaningar - och framförallt förändringar - att lära sig tacklas med. Känner du igen dig?

Foton

Jag filmar och fotar inte ens i närheten lika mycket Melker som jag gjorde när Sigge var bebis. Inser nu att det finns väldigt få bilder på bara Melker - oftast passar jag på att fota när det blir en gullig syskonbild. Detta har jag enormt dåligt samvete för! Måste. Skärpa. Mig! Jag menar - kolla på det här fejset!!

IMG 8692

Chillet

Jag får inte stressutslag när Melker gråter. Med Sigge så skulle jag GENAST kolla vad det var, lyfta upp, vagga, hålla nära, trösta, vyscha - ja ni fattar. Med Melker har jag fattat att jag måste få klä på mig byxorna, svälja maten etc innan gråtsituationen ska lösas. Mycket också för att man nu kan de olika gråt-sorterna mycket bättre också. Gnäll tåls att bli och gnällas en stund medan mamma kissar. Jag är också mycket mer avslappnad när det kommer till utveckling. Med Sigge hade jag utvecklingsappar - där jag hela tiden följde med och kollade "vad händer nu?", "jaha, det är därför vi hade en sämre natt!". Nu skrattar jag lite åt Fia nybliven småbarnsmamma. Jösses, dom går igenom faserna ändå - oberoende om en app skickar notis om det eller inte. Och det gör det inte lättre med sämre nätter, bara för att man läst att dom kanske kommer komma.

Vetskapen i att det passerar

Med nummer två vet man att allt är en fas, och det passerar. På gott och ont. Bebistiden passerar alldeles för fort. Med Sigge låg jag alltid steget före. Jag längtade och var så spänd på nästa grej, hela tiden. Snart får han äta mat. Snart kan han sitta. Snart kan han krypa. Snart kan han.. Ja, du ser spåret. Idag ångrar jag det så himla mycket. Att jag aldrig var i nuet, utan alltid längtade efter vem han skulle bli. Vad han skulle lära sig tillnäst. Så med Melker bara njuter jag av att han är en bebis! Bara det! När vänner med jämngamla kiddos pratar om hur stooooora deras bebisar blivit stänger jag öronen och kramar om Melker lite extra och viskar "inte du, du är så liten så!". Det är väldigt mysigt för mammahjärtat.

IMG 8751

Uppmärksamhet

Barn nummer två får helt klart mycket mindre uppmärksamhet än första barnet. Det faller sig väl helt naturligt att det blir så, men det är ändå lite tufft att känna det. Men det är ju helt vettigt att den som åker lian i gardinerna behöver ses efter mer än den som ligger och leker i ett babygym. Med Sigge sjöng jag dagarna i enda och läste böcker och ramsor och rim - Melker kan väl alla Paw Patrol avsnitt utantill lagom till sin 6 månaders dag..

Tid

Nu vet jag inte om engagemang är rätt ord, men lägg inte så mycket fokus på det. Här menar jag till exempel maten. Med Sigge lagade jag precis all mat från grunden och frös in åt honom. Tror han åt sin första burkmat när han var 10 månader och vi skulle på resa och hade inget annat val (jojo jag var lite väl extrem här). Melker får i princip bara burkmat, för jag hinner inget annat. Än är han för liten för att äta den mat vi äter, och jag varken orkar eller hinner börja laga ännu en sort. Men vi äter kokt broccoli till princip varje måltid (Sigges önskan) så då passar jag på att mosa det åt honom också, och potatis, ris eller pasta - men njäh, resten blir det dåligt av! Dock har jag en vana att alltid krydda barnmatsburkarna! Ett så bra tips! Gjorde alltid detta med Sigges mat också! Tex lax lägger jag i lite dill (pssst, köp frysta kryddor - bästa grejen att ha hemma) och köttgryta häller jag i lite timjan och persilja - ja ni fattar. Okej. Nog svamlat!

Kläderna

Sigge hade alltid matchande outfits på sig. Alltid. Han var visserligen en bebis som varken spydde eller dreglade värst mycket, så det var rätt enkelt när man inte behövde byta flera gånger per dag - men Melker..? Ja han kan se ut precis hur som helst. Oftast börjar det matchande på morgonen. Men sen, X antal spyor senare - är det mer av en överraskning vad det blir för plagg som dras upp ur någon hög.

IMG 8791Världens gladaste bebis! Jag vet inte hur vi gjort som fått två så glada och nöjda ungar, men jag tackar högre makter för det!

Jag

Nu, denna gång, är jag mycket mer ödmjuk mot mig själv. Med Sigge skulle jag så himla mycket. Komma igång med träning, träffa vänner, gå på babysim, läsa böcker, träffa andra mammor, fixa hemma - ja, allt. Nu skiter jag i allt det, på ren svenska. Ja, jag har börjat träna lite. Men bara när jag orkar, hinner och faktiskt vill. Ja, jag träffar vänner och andra mammor. Men bara när jag orkar, hinner och faktiskt vill. När Sigge var 6 månader såg man inget spår på min kropp att jag ens varit gravid - allt hade tränats bort. Nu är jag stolt över min mjuka (och inte alls tränade) mage. Min kropp har skapat 2 barn på 2,5 år. Den har gjort mer än nog för mig. För oss! Nu får den bestämma takten!