Vecka 38, bröllopsdag och så lite 2 års trots.

Skrivet av Sofia Donner 09.09.2020 | 0 Kommentarer

Mammaledighetens 3:e vecka. Hittills har jag haft så fullt upp så tiden bara rusat fram, men nu försöker jag gå ner i varv lite. Inte ha så mycket planer på dagarna och faktiskt passa på att vila. Sigge är på dagis måndag-onsdag, och jag hämtar honom efter mellis, ca 14:30. Så det ger mig lite tid till att pusta ut. Har en bok jag skulle vilja hinna läsa ut innan det är dags!

Graviditeten: Kan nog ta slut nu! 19 dagar kvar till beräknat, men jag anser att hans hyreskontrakt där inne är slut nu. Var på samtal till gyn i måndags då han är lite stor, men inte jättestor - så dom låter honom gotta sig i magen ännu en stund. Det mest frustrerande är att inte känner någonting. Inga förvärkar. Bara lite sammandragningar om jag anstränger mig (vilket jag haft sedan v 20, så inget nytt där) och magen har inte sjunkit alls. Meeeen - jag ska inte låta bitter nu. Snart är han här!

Förlossningen: I och med att lillebror kommer ut, så väntar ju också en förlossning. Jag hoppas så innerligt att jag inte behöver bli igångsatt denna gång. Att han kommer frivilligt. Men utöver det tänker jag inte så mycket på själva förlossningen. Det blir som det blir, och jag kan ändå inte planera den. Eftersom jag är väldigt glad över förlossningen med Sigge, så känner jag också en trygghet i att även detta kommer gå bra.

Sigge ja: Börjar nog verkligen märka att något är på gång, även om han inte förstår vad precis. Vi pratar mycket om lillebror och visar var han ska sova, berättar att han behöver matas och bytas blöja på. Men så mycket mer går det nog inte att förbereda honom. Storebror present är dock köpt, som får komma med till BB och vänta där på honom så lillebror "får ge den". Han är lite lätt besatt av brandman Sam, och brandbilar överlag, så presenten var enkel. Vi försöker även maxa tiden med honom. Låta honom och hans önskningar väga högst i vardagen (utan att han får "ta makten"). 9 gånger av 10 vill han åka och äta pizza när vi frågar honom vad han önskar göra, så i söndags gjorde vi just det!

Skinka & räkor vill han alltid ha på sin pizza. En väldigt underlig kombo tycker jag, men hey det är inte min mat.. Annars är det mycket bus och mycket trots här hemma just nu. Jag är så tacksam för Rasmus, som just nu får ta 90% av allt. Min ork och mina skenande hormoner är inte riktigt en bra kombo när det kommer till att hantera ett utbrott som grundar sig i att det blev för mycket skum i badet. Ah - jag hoppas på lite igenkänning där ute!

Ett av alla bus - sno en grön tusch och måla sig som en groda. Ja, säg vad man vill om att ha småbarn och allt slit som kommer till - men det är nog tusan helt underbart också. Att få följa med in i deras värld, deras fantasi och allt som hör det till.Annars: Hade vi vår första bröllopsdag i måndags. Vi bestämde redan förra året att vi skall ordna firandet av dagen vartannat år. Rasmus ville börja. Och så väl som jag känner honom så gör han ingenting halvhjärtat, och allt blir storslaget. Så för några veckor sedan lyfte jag försiktigt fram en önskan om en helt vanlig, lugn, dag här hemma. Min ork är på minus och det skulle bara kännas tungt. Så en kväll lite godare mat och massor med kvalitetstid tillsammans, bara vi tre. Jag såg att han blev lite ställd, och att det var lite planer som behövde avbokas - men dagen blev helt perfekt! 

Oj: Nu blev det ett roman-inlägg igen. Blir lätt så när jag inte skrivit av mig på länge. Nu ska jag återgå till soffläge - och du ska fortsätta ha en bra dag. Håll alla tummar och tår att lillebror SNART gör entré!