Dagar för att hjälpa
Dagarna går på samma sätt som den senaste tiden.
Allt sedan jag var ner till Polen efter ukrainare så
har allt kretsat omkring dem och att hjälpa så mycket man orkar och kan.
Det hela började för en månad sedan.
Röda Korset Vasa svenska avdelning, där jag är ordförande, sökte ett lager
för att samla det som flyktingarna behövde.
Vaasan Kiinteistö kunde erbjuda oss gratis utrymme i tre månader, följande vecka var vi i gång.
Ett samarbete skapades med mottagningscentralen i Vasa och information på fyra olika språk delades ut.
På den vägen är det, så här har senaste tiden sett ut.
Vid vårt Hjälplager i Vasa på Mjölnaregatan 21 försöker vi sätta fram
donerade produkter så att de ser tilltalande och snyggt ut.
Nu hade vi också pimpat lagret lite inför 1-maj. För att skapa
lite trivsel för flyktingarna, fick vi också till en liten myshörna med tea-servering,
där de i går samlades till samtal och bytte telefonnummer.
En av donationerna var smink. Ett populärt bord
som tömdes ganska snabbt. Kunderna är runt 30 år och har några har småbarn med sig,
så smink och träningskläder är heta varor.
Barnen har ett eget område med leksaker, så mammorna får ”shoppa fritt”.
I går var besökarantalet 52 stycken, en helt normal dag i lagret.
Här finns också möbler (främst stolar, mindre soffor, byråer, nattduksbord...).
På cyklar är det stor efterfråga.
Det fungerar så att vi tar reda på vad de behöver och sätter ut
på vår sajt på facebook (kolla under Efterlyses) den listan uppdateras varje vecka.
Folk donerar, hämtar eller så hämtar vi.
Några dagar i veckan är lagret öppet för ukrainare, som då kan
hämta det de behöver eller inte visste att de behövde :)
Men nu frågas det efter micron, cyklar, fönar och sånt som hör till vardagen.
I veckan hade vi också ordnat med en goodiebag (blev en kasse)
med shampoo, tandkräm, borste, tvättmedel etc.
Det var en donation som vi fick plocka ihop på Combo Outlet.
30 påsar till ett värde av 17 euro per påse.
Blir en liknande goodiebag nästa vecka.
I dag, som skulle vara en fri dag för oss frivilliga, har jag hämtat möbler
från olika hushåll i Vasa under tre timmar.
Kroppen säger ifrån och magen kurrar.
Blev dock en skaldjurssoppa på Fiskdisken till lunch
och nu havskräftor till middag efter en avkopplande stund i bubbelpoolen.
Ryggen börjar ta stryk. Men vad gör man inte för att hjälpa de som har det ännu värre.
I de lugnaste vatten...händer det
Den senaste tiden har man lindrigt sagt haft ” fullt upp”.
Började med resan till Polen för att hämta flyktingar och sedan har det bara rullat på.
Som bäst håller vi på i rödakorsavdelningen i Vasa att öppna
ett krislager i Klemetsö. Här skall flyktingar kunna hämta det
som dom behöver och inte får från Vasas mottagningscentral.
Målar, inreder och ställer upp för pressen.
Men det gäller att kunna koppla av också.
Gårdagens mat blev ett säkert kort, fisk i ugnen och potatisstomp.
Kunde ha valt sej eller torsk men nu blev det röding.
Under fisken ligger purjolök, schalottenlök och sparris.
Vätskan är vitt vin och grädde. Finns med också kapris, gräslök, tomater, citron
salt och peppar.
I potatisstompet hade jag också gräslök, en klick smör och en skvätt grädde.
Gott blev det.
Kvällen smög sig på och det blev dags för lite massage.
Baljan står på 37 grader och är alltid lika sjön att glida ner i.
Nu hade jag fått en nytt eldinslag som skulle testas på terrassen.
Ett eldrör från Spishuset. Mysigt, man borde ha fler.
Reste ner, tog hem ukrainare
För några dagar sedan fick jag ett samtal från OT-resor om eventuellt
kommande flyktingar och vart de kunde föras.
För egen del var svaret klart ”till Kristinestad”.
Efter en stunds diskussion var också jag med på resan.
I min iver att delta lade jag ut på facebook ett upprop om någon av mina vänner
som kunde ryska och hade en lucka i programmet, kunde hänga med.
Det var Rasmus Weijola som svarade och han passade som klippt och skuren för utmaningen.
Sedan var det dags att fundera på någonting att äta i bussen under hemfärden för de flyktingar vi skulle få ihop.
Efter några samtal till bekanta företag och FB-vänner blev min egna bil snabbt fylld
med lite ätbart och nyttiga produkter som blöjor, bindor, WC-papper etc.
Allt var donationer. TACK alla som bidrog!
Nu iväg till bussen för att lasta om. Allt skulle sedan delas mellan bussarna.
Avfärd med Tallink. I det här skedet är det en buss från Oravais Trafik och en från Ingsva.
Vi träffar senare en till OT buss under resan.
Första natten blir i Riga. Snöfritt men råkallt. Uteserveringarna gapade tomma.
Hotell Viking låg bra beläget och nu med morgonmål i magen var det dags att styra söderut
mot Warzawa i Polen. Närmare gränsen än så ville vi inte åka.
Byarna svischade förbi och man började känna att man var i Balticum.
Vi hade fått tips om ett pensionat längs vägen Penjonat Poniatowski i Suchowola,
med stora och otroligt goda schnitzlar.
Skulle testas och här förhandlades också fram ett gruppris för hemresan.
Ack dessa ortsnamn, men efter flera timmars körning kör vi in i Polen.
Hela resan blev ca. 3000 kilometer och snabbt kunde det ha kommit 500 km till.
Nu är det full fart mot Warzawa och nästa övernattning.
I Warzawa bodde vi verkligen centralt. Bussarna stod på torget framför Kulturpalatset
och med hotellet på andra sidan boulevarden.
Härifrån skulle det vara lättare att arrangera en synlig samlingsplats.
Färdigt för följande utmaning.
Hur opererar man från en okänd stad för att nå flyktingar.
Hade suttit i telefonen nästan konstant genom nedfärden i Polen.
En del österbottniska ukrainare messade om släktingar och familjemedlemmar som
var på väg i Ukraina med bussar och tåg.
Koordinater skickades och telefonnummer byttes.
Slutligen började också pass skickas för att vi skulle få rätta uppgifter.
Jag lade också ut ett information över var vi finns via en engelsk grupp på facebook.
Det var inte bara att ringa, ett exempel på en som kom med oss.
”On train from Liviv to Poland. Call me!!!
Ringer och ringer.
Fel telefonnummer, försök med messenger.
Ringer och ringer.
Skickar vänförfrågan. Får info via omvägar att personens telefonen är stendöd.
En timme senare godkänns vänförfrågan.
Ringer upp två gånger på nytt.
får ett meddelande:
I´m in Warsaw now, we see you to morrow.
Så skall bilder skickas var bussarna står. Men det gick ju bra.
________________
Vi hade också träffar en grupp volontärer från Sverige som hade sitt högsäte vid
hotellet mitt emot. Här kunde vi få hjälp - trodde vi.
Stor och energisk personal som främst jobba med Sverige. Men kunde tänka sig att hjälpa till om
allt gjordes enligt deras direktiv och tidtabell -”räkna med en vecka i förberedelser”!
Deras ledare och frontfigur är journalisten Nuri Kino som tydligt och klart påpekade att
”Ni åker absolut inte härifrån med flyktingar i morgon, tidigast i slutet av veckan.
Ring er stadsminister och be regeringen skicka ner personal”!
Jo, jo...vi gick ut. Men frukt och smörgåsar kunde vi köpa via dem.
Fanns tecken på volontärer lite här och där. Dessa bodde på vårt hotell.
Vi hade också fått kontakt med en finsk organisation i Helsingfors som var villiga att
använda sitt kontaktnät i Warzawa för att få folk i våra bussar, själv hade de tre bussar på plats.
Under kvällen ökade vårt egna antal flyktingar från drygt 20 till över 40 personer.
Beslutet vara att en buss åker iväg följande dag klockan 13.30.
De övriga fick stå kvar en dag för att invänta mera flyktingar.
Följande morgon hade chaufförerna granskat bussarna och
meddelade att det fanns folk redan då på morgonen på torget
som påpekade att de skulle till Kristiinankaupunki.
Nu var det dags.
Hörda kommentarer under resan upp:
”Suttit två dygn i bombskydd
med mina två barn, hörde
bomberna smälla utanför.
”Bodde nära ett flygfält som
ständigt besköts. Måste fly för barnbarnens skull.
”Ryssarna sköt sönder mitt hem,
hela livet förstördes. Måste fly i min ålder.
Ser aldrig mitt hemland mera.
Strax för klockan 13.30 hade vi för många resenärer på plats.
Fick tag i en annan finsk buss som skulle åka iväg klockan 20
och kunde ta de som lämnade över.
Här fotograferas och avtackas killar som hjälpt vår äldsta resenär på +80
att komma till torget med sin rullator.
Tog längre en beräknat att ta sig ut ut Warzawa.
Väl på väg var det en nonstop körning hela vägen till Tallinn.
Men det skulle ju bli mat på vägen också.
På vårt bekanta pensionat bjöds det på en matig soppa med stekt korv och ägghalvor,
bröd och vatten till priset av 3.50€/ person. Totalt 200 euro gör 60 pers.
Den kostnaden betalades också en anonym donator. Tack också hen.
On the road again!
Nattens slår till och landsvägen töms. Men vi växlar chaufförer några gånger och rullar vidare.
Så sker det som inte skull få ske, främst på grund av tidtabellen.
En gränskontroll mellan Lettland och Estland. Allas pass skall granskas och scannas.
Eftersom det inte hittades några problem, delade polisen i stället ut mjukisdjur till barnen.
Vi vuxna fick en behövlig extra wc-paus.
Och så rullar vi vidare i mörkret.
I Tallinn får vi för få båtbiljetter så vår ryska expert Rasmus Weijola
tar också tag i den biten, vad skulle vi gjort utan honom.
Nu lämnar vi baltstaterna och går ombord på väg till Finland.
Äntligen ett efterlängtat morgonmål från buffébord.
Vi var alla ganska möra och snälla.
Själv satt jag i telefonintervju med Vasabladet.
Den kan du läsa här.
Nytt hemland, äntligen i Helsingfors.
Nu skall personerna på rätt tåg, buss eller bil. Här är vi vid järnvägsstationen i Helsingfors
och får iväg resenärer till Tammerfors och Seinäjoki.
VR bjuder på resan under mars för de som kan uppvisa ukrainskt pass.
Under tågresan meddelas det att det fungerade bra.
Våra minsta och lurvigaste resenärer var sju hundar och en katt.
De hade pass och blev uppmanade att hållas isolerade tills de varit på veterinärs besök.
Hemfärden via Björneborg, Kristinestad till Vasa. Några fortsatte till Nykarleby och Jakobstad.
Vilken upplevelse och erfarenhet som jag aldrig kommer att glömma.
Kollade i dag läget med de som fortfarande är nere i Warszawa.
De har över 50% av platserna fyllda och beräknar att bussarna fylls.
Om en vecka är det troligt att följande tre bussar skickas ner.
EXTRA UPPDATERING
Kom en inlägg i går kväll från de två bussarna som lämnades kvar i Warszawa.
Det är OT-chauffören Patrik Söderman som skriver.
__________________________
___________________________________
Dags att planera hemester
I fjol hände det att en mångårig dröm gick i uppfyllelse.
Fick till en terrass med utespa på bästa solstället på gården.
Här kan du se hur mitt projekt kom till.
Nu är det hög tid att börja planera. Mitt spa stod på tvären i Suez kanalen
så det blev rejäla förseningar i leveransen. Sånt kan man ju inte veta.
Jag mätte och ritade, slog ner pinnar för att visualisera hur
terrassen och badet skulle placeras.
Byggfirma kontaktades och vi gick igenom mina idéer.
I dag dök det upp i flödet ett spa till verkligt bra pris!
Har samma märke själv och köpte mitt också via webbshop.
Leverans hem med Kiitolinja.
Totalkostnaden för min terrass och spa stannade på 11 000 euro.
Men vi badar nog tre gånger i veckan. Njuter av mörkret och LED-belysningen
eller njuter av solen och ett glittrande vatten.
Vi har solbadat i dag också.
Äntligen fredag!
Blev en jobbig vecka med Mr P. Röda Korset satte igång en insamling för Ukraina,
mitt i allt så blev det så att vi också skulle vara med på manifestationen på torget i Vasa.
Jag är nog skyldig till det, mitt i allt så skulle man tala från scen och delta i direktsändning med Yle.
Nu har det hela lagt sig en smula och den ”riktiga” insamlingen är på gång.
Så i dag blev det att varva ner en smula, trots att man går på högvarv.
Ingen större fredags middag. Gumman åt färska räkor och
jag kokade blåmusslor.
Blev en bra fredag trots allt.
Råkade se en bekant flaska på Alko.
Ett vin från Saint Clair (Nya Zeeland). En vingård jag fick bekanta mig
med under vinmässan i Umeå i november i fjol.
Val ger pyssel och knåp
Intressant att se hur valarbetet utvecklas under åren. Har varit med i kulisserna under flera val.
Främst började det med EU-valet, sedan Kommunalvalet och nu Välfärdsområdet.
Utmaningen är alltid att ha fingertoppskänsla för via vilka kanaler man når väljarna.
Sedan gäller de också att få kandidaterna att hänga med i svängarna.
Men skall visa några exempel på vad som sker.
I dag är det mycket facebook och instagram som gäller.
De gamla trogna utereklamerna på torg och telefonstolpar finns nog också med
men får en allt lägre status. Dessutom ställer rådande pandemi till det
för alla inplanerade väljarträffar, debatter och möten.
Nu kör vi streamade valstugor och webbvideon istället,
här tog digitaliseringen ett stor steg framåt.
Men före allt detta så skall enhetliga kampanjbilder tas.
I detta fall är mängden bilder lite för stor men detta vals tidtabell var också allt för snäv.
Har man lyckan att få en grafisk manual (som är uppdaterad) är det
mycket lättare och snabbare att anpassa innehåll.
Nu var vi en liten kampanjgrupp som trixade och fixade allt från banners och LED-skärmar till Lokal-TV.
Some med storyn och puffar fick en allt större del av kakan
och lades ut men jämna mellanrum.
En given målgrupp var också nyfinländarna som också fick rösta.
Var fanns målgruppen, vilka språk, tidtabell och hur nå dem.
Nu fastande vi för vietnameser och bosnier.
För dem skapades egna reklamkort.
Här är kortet på vietnamesiska.
Har man ett bra kontaktnät så går det alltid att få fram skräddarsytt material.
Utmaningen i Välfärdsområdesvalet är att få folk att rösta.
Många förstår inte vikten av att rösta och få fram de
kandidater som kan föra vårt välfärdsområde framåt.
Får se dur det går, några dagar kvar.
Solen ger energi
Måndag och en dag med alla möjligheter.
Efter lite datorjobb blev det dags att ge sig ut i skidspåret.
Men ute på Vitmossen i Malax (bakom huset) var spåret delvis
helt utplånat.
Öh, jag har helt kommit ur kurs och
det är inte roligt att själv dra upp ett spår.
Men på andra sidan mossen dök det gamla spåret upp igen.
Mot solen och hem. Även denna gång var jag lite tidigt ute. Mötte spårmaskinen på vägen hem.
Tänkte nästa ta ett varv till men kom på andra tankar.
30 minuter i baljan och med en härlig sol som ger energi.
Ingen dålig måndag och nu doftar man eucalyptus från topp till tå.
Lördagsmys och spa
Efter att jobbat hela dagen i trädgården var det skönt att runda av me mat och bad.
Förrätten blev en skaldjurssallad som jag blev bekant
med för flera år sedan i Spanien. Tolkningar har gjorts om och om igen
och i kväll blev det så här.
Crabsticks (surimi), silver lök och räkor. Lite peppar, vinäger och olivolja.
Lite persilja går också bra.
Varmrätten blev en lax i ugn med en hel del godsaker.
Citronskivor och purjo längst ner.
Sedan laxen som är kryddad med peppar och salt.
Hittade också en örtkrydda som passade till fisk.
Plockade ner några dagsfärska trattkantareller, kapris och en knivsudd wasabi.
Härligheten fick puttra i vitt vin, fiskfond och grädde, medan potatisen kokade.
Om det blev gott!
Hann knappt smälta maten innan det var dags för massage
från topp till tå.
En rejäl käftsmäll
Att hamna in sjukhus ett par nätter kan gå snabbt. Det vet jag nu.
De som följer mig på facebook och instagram känner till den första bilden från
senaste torsdag. Jag njuter av en skogspromenad i morgonsolen och
rensar samtidigt några diken. Hade varit in till arbetshälsovården på måndag för
att undersöka plötslig yrsel, en trädgård som började gunga,
någon som drog ner på belysningen och gjorde dagen mörk, hosta och totalt utmattning.
Väl tillbaka från skogspromenaden på torsdag blev det en lunch i Åminne.
Klockan 13 ringer telefon och jag blir beordrad av arbetshälsovården att genast uppsöka akuten,
färdig remiss fanns väntade för ”några prover”. Jag åkte in direkt.
Bild 2: Att direkt bli sängliggande var väl inte så konstigt ”men du rör dig inte!” fick mig dock att börja fundera.
Bild 3: Intagen och uppkopplad...öh, vad är det som händer!?
Ultraljud, jasså någonting är på gång.
En hel del prover senare och skivröntgen blev det klart att jag
hade (har) lungemboli (blodpropp i båda lungorna).
Det förklarar en hel del hostande, yrsel och trötthet.
Min lycka att jag tog kontakt med en läkare.
Här ligger man och får inte ens gå till toaletten 20 meter bort, måst ringa på rullstol.
Eget rum och en ständig följeslagare som piiiipar natten lång.
Manicken kollar hjärtrytmen med mera.
En delikat matbild hör väl till. I det stora hela så är maten inte så dålig, saknar lite kryddor men
den skall ju passa alla.
I morse (i dag) hörde jag ”god morgon” och då jag slår upp ögonen möts jag av
en blåklädd smärt figur. Med glasögonen på var hon faktist inte så läcker.
Rösten dök dock upp efter en stund, även hon blåklädd.
Hade fått nytt rum med fönster. Nu skulle jag äntligen få se snöfallet och
ovädret som alla pratade om.
Ups, vart hade den vackra tallskogen tagit vägen vid sjukhusudden?
Nå stilig betongdesign a la 2000-talet och snö fanns
så vem skall klaga.
Nu hemma efter en resa som kunde ha gått väldigt mycket sämre.
Bloggen tar ett ”tillfälligt avbrott” under sjukskrivningen.
Men om jag känner mig själv så ses vi snart igen...mycket snart.
Men ett stort TACK till personalen på VCS Y1A. Ni gör ett strålande jobb.
Covid vs pollen
Vår vindar friska, nysa och vi ska...
Våren knackar på och då skall du vara uppmärksam på om det är corona symptom,
vårförkylning eller pollen allergi som ger sig till känna.
I Sverige har de första mätningarna inkommit och de visar
på att det troligen blir värre för allergiker i år än i fjol.
Även i södra Finland har man sett pollen i luften och
under dessa varma dagar släpps pollen även i mellersta Finland.
Har du problem skall du rådfråga din läkare först, men
pollenmedicin bör intas några dagar eller veckor innan säsongen slår helt till.
Förbered dig för att kunna njuta av vårsolen.
Det är fjolårets sommarväder och en varm vinter
som påverkar mängden pollen i vår.
Prosit!
Foto: Pinterest