Visa inlägg taggade med 'ost'
Husmanskväll
Efter en intensiv utedag var det skönt att gumman tog tag i maten.
Hade köp en rejäl bit stek -30% på affären och nu
var det dags att göra någonting gott.
Grekisk stifado eller mammas kalops?
Det blev en kopia av mammas kalops.
Rödbetor och gelé är ett måste.
Nu har vi god mat för flera matboxar fram över.
kan tänka mig lite stekt bacon eller knackkorv i såsen för kommande dagar.
Men gott var det.
Nu är det ute spat som kallar.
Pasta hemma som fast food
Med de senaste dagarnas lunch tog jag den enklare vägen.
Kokade pastan, både äkta italiensk och butikens färsk pasta.
Sedan piffade jag till den med olika tillbehör.
I grunden, som smak och olja, låg också min egen pesto från i fjol.
Dag 1: I den här blev det musslor på burk och lite basilika.
Riven parmesanost ovanpå och peppar.
Dag 2: Den här blev med färsk pasta från butiken.
Inte så mycket annat än pesto och parmesan.
Dag 3: Kanske den godaste. Samma butikspasta som senast.
Men just innan pastan var klar skar jag ner två sparrisar.
Då allt hälldes av så klyftade jag ner några små tomater och lite pesto.
Hyvlade över lite parmesanost.
Tänk så mycket goda smaker man kan ta fram med samma råvaror.
Billigt, enkelt och snabbt.
Solens mat i solen
Solen skiner från klarblå himmel.
En snabb tur till Köttdisken för att se vad som bjuds.
Plockade ihop en egen kallrätt.
Pasta med cheddar och örter, några skivor rostbiff
och en klick av fjolårets egna vindruvsgelé.
Lite peppar över.
Nu bara att bänka sig på terrassen, på med Ray Bans och njut av allt som bjuds.
Sjömansbiff
I dag blev det en riktig husmansrätt. Gumman ville göra sjömansbiff
medan jag plogade gården och spände fast skidorna för en tur.
Det blev två rejäla formar, det betyder att
i morgon serveras det också sjömansbiff.
Rödbetorna var slut så det fick bli saltgurka och vindruvsgelé i stället.
Gott med rustik och välgjord mat.
Ett skaldjursnyår
Nyårskvällen tar sig steg för steg.
Började med en liten förrätt med pilgrimsmussla.
Gick över till några ostron medan jag stod vi spisen.
En stund senare blev det dags för kvällens middag,
Några havskräftor och en hummer. 
Härliga smaker.
Höstsmaker som värmer
Efter några våta timmat i skogen var det skönt att få
sätta sig till dukat bord.
Gumman gjorde sin köttfärslimpa.
Köttfärslimpan innehåller också en påse Fransk löksoppa och ett par ägg.
Några frusna tranbär som topping tillsammans med den egna vindruvsgelén.
Några skivor picklade äppel.
Och en vinägrett på på olja, vinäger och dijonsenap med smal av valnötter.
Smaker som värmer i höst.
Instagram 10 år/UffesKitchen
I dag då Instagram fyller 10 år ville jag kolla hur min första bild såg ut.
Inte oväntat var det en bild på mat, tagen mitt i natten.
Men min resa på instagram började 10.8.2013
Rostad lax
I kväll kände vi inte för någon mega stor och tung middag.
Men hade köpt nåt som kunde ha blivit en bra förrätt.
Nu fick det bli huvudrätten i stället.
Vid Fiskdisken gick den under ”Sotad lax”. Två mindre bitar laxrygg
med en rubb.
Ett lätt grönsallad till med sallad, ruccola, tomat, gurka,
några handpillade räkor, kokt ägg, tomat och en dressing med senap, olja och vinäger.
Lite snabbt picklad rödlök och en äppel/ingefära sås från Fiskdisken.
Några stekta trattkantareller ovanpå fisken.
I salladen finns också lite kall svartpasta.
Gott, sååå gott.
Postvägen över öriket
I början av veckan färdades jag genom en del av den gamla postvägen i Åland.
Under Sveriges stormaktstid 1611-1721 gick den historiska Postvägen från Stockholm till Åbo och vidare
till Sankt Petersburg tvärs över Åland med början 1638 under drottning Kristinas regim.
Åland var då en del av det svenska riket. När posten började fraktas direkt mellan städerna 1910
var Åland en del av det ryska imperiet.
De åländska bönderna var skyldiga att sköta transporten av post och resande över havet samt
att ställa upp med hästar, logi och mat på vägen. Posten skulle fram under alla årstider och väder.
T. ex. lilla Brändö kommun bestod då av sex hemman och de skulle sköta om rutten i tur och ordning.
Om man hörde posthornet ljuda skulle man fortast möjligast göra sig klar för avresa.
Vägrade man eller dröjde, straffades man med fängelse. Och andra sidan så hade bönderna
fina privilegier (ex skattelättnad) så länge man skötte sig. För bönderna i Grisslehamn
(Sverige) och Storby (Åland) blev denna uppgift extra hård då dessa hade uppgiften att föra posten
över Ålands hav, vilket många gånger var en mycket riskfylld färd, framför allt vintertid, där många miste sitt
liv för ett brevs skull. Storby kallades också under en lång tid ”Änkornas by”. Vid ett tillfälle omkom alla
som deltog på Brändö och 13 barn blev föräldralösa.
Det är gamla områden vi rör oss i.
Den nuvarande Brändö kyrka invigdes år 1893 men ”kapellet på Brändö” omnämns redan år 1544.
Längs vägen fanns stenkummel på bergen, som visade postbåtarna vägen,
medan kilometerstolpar vägledde de resande på land. Transporten över Ålands hav ersattes
på 1850-talet av ångbåtar men i vissa delar av skärgården fortsatte verksamheten ända till 1910.
På Åland finns idag den gamla postvägen markerad med röda postvägsstolpar
liksom i gamla dagar. Idag finns informationsskyltar på intressanta platser vid den 65 kilometer
långa vägen genom nio åländska kommuner.
Efter avfarten till Finström passerar man en välbevarad stenbro i Bjärström. I Jomala Gölby fortsätter
man norrut över Färjsundsbron mot Saltvik. I Haraldsby fanns också en hamn och en avrättningsplats,
där åländska kvinnor brändes som häxor på 1660-talet. Längs postvägen vidare passerar man Kastelholms slott
i Sund vilket var maktens centrum under den svenska tiden.
Huvudpostkontoret flyttades till Bomarsund i början av den ryska tiden,
innan Mariehamn grundades 1861. Vid huvudvägen kör man bredvid husgrunderna i Skarpans
vidare mot huvudfästet och den gamla postbryggan, varifrån posten förr roddes till Vårdö.
På vägen från postbryggan i Vargata vidare mot Hullviks hamn i Vårdö ligger
flera stora skeppargårdar. Postvägen gick sedan över vattnet till Marskil i Kumlinge, där Sankta Anna kyrka
och Hermas museum hör till sevärdheterna.
Posten
Den dåtida posten var en så kallad budkavle eller budkavel är orden för ett litet föremål, ofta av trä,
som innehöll ett skriftligt meddelande och bars från person till person, ofta i språngmarsch eller under ritt
från gård till gård, vilket kunde ske både natt och dag. Meddelandet kunde till exempel vara en kallelse till
en bystämma eller ett upprop för att få manskap samlat till något särskilt ändamål.
Avsikten kunde också vara att mobilisera folk inför ett krig.
Husmanskost!
Husmanskost är det som gäller en sån här ruskig dag.
Gumman ville göra någonting traditionellt och en hederlig köttfärslimpa
är hon bra på. Hon rör till och jag smakar av, bra fördelning.
En klick rödlöksmarmelad, lite svartvinbärsgelé, några inlagda småtomater av höstens sista skörd.
Blev mat för två dagar.