Måndag med tankar och ilandsproblem
Morgonen började så som måndagsmorgnar ofta börjar. Barnen var trötta och lite gnälliga, vi sov lite för länge, hittade inte kläder och vi hade dessutom en tid att passa. Så feelisen var verkligen inte på topp när vi kom ut genom dörren till slut. Men som tur så lyste solen och det var så där krispigt härligt kallt ute. Så nu känns det lite bättre ändå. Den här veckan kör igång med jobb från morgon till kväll, både idag och imorgon. Så ingen stillsam start precis. November är överlag en fullspäckad månad, speciellt om man jobbar med en förening.
Drömmen om bröllop på parisiska gator
Förra veckan låg fokuset på att få ihop vardagen med barn som var sjuka, jobb som skulle göras och kusiner som skulle umgås med. I rastlösheten som ofta blir med att bara hänga inne med snoriga barn började jag inreda och möblera om. Så Agnes och Alfons fick ett gemensamt rum och Alfons rum blev istället arbetsrum. Eventuellt ska vi också flytta tv:n dit vid jul så vi får ett rum som kan fungera som matsal, men så långt har vi inte bestämt ännu. Det är en del som behöver lösas ifall vi skulle göra det. Men, det får vi ta då. Nu tycker jag det är mest roligt att få pyssla runt med de nya rummen.
Babyshower, höstlov och allt som hör ett veckoslut till
Sitter vid matbordet för ovanlighetens skull. Barnen är hemma idag, förkylda, igen. Förstås. Alfons var på dagis i drygt en vecka och nu är han snorig igen. Den här gången fick han dock sällskap av Agnes som börjat hosta och snora lite. Det är nästan fascinerande hur ofta alla är förkylda just nu. Var det så här innan pandemin också?
Närmar sig andra sidan
Söndagkväll och jag är nyduschad med Downton Abbey som rullar på tv. Vi har haft ett riktigt fullspäckat veckoslut och det har varit så skönt. Ångestfritt. Jag har haft av olika anledningar en ganska tung början på höst med mycket ångest och nu när allt börjar lösa sig, eller lätta, har jag ändå haft svårt att komma bort från ångesten. Men det här veckoslutet har jag för första gången på länge mått 100 % bra. Ingen ångest, stress eller oroskänsla. Bara skön känsla i kroppen. Något som jag verkligen längtat efter, men som lyst med sin frånvaro i ett bra tag.
Middagar och höstluft
Kan det bli så mycket mer måndag än så här? Denna vecka börjar på precis som förra veckan med att vi är trötta, Alfons är fortfarande hemma och det är så där typiskt höstgrått ute. Tacka vet jag veckoslutet då vi åtminstone fick vila upp oss lite och bara ta det lugnt. Utöver ett besök till akuten med Alfons på lördagkväll. Lilleman tappade en 4 kg's tyngd på foten och vi ville kolla upp så att inget gått av. Men som tur var allt okej och redan på söndag gick han på foten helt som vanligt igen. Så inget mer dramatiskt än så! Agnes var nöjd över att få sova över hos farmor och farfar och alla nöjda i slutänden.
Småbarnsvardagen och vardagsinspiration
Den här veckan har gått i ett. Oklart när jag varit så här trött sist. Alfons är fortfarande förkyld och varit hemma hela veckan. Förstås har både jag och Johan haft grejer som inte gått att flytta på vilket gjort det lite mer komplicerat. Som tur har farfar kunnat hoppa in och sköta Lilleman när vi haft möten. Jag har inte alls hunnit jobba så mycket som jag skulle behövt de tidigare dagarna så idag förde jag Alfons till farfar på morgonen och sitter nu och jobbar i biblioteket. Herregud så skönt att inte bli avbruten var femte sekund eller behöva jobba halva kvällen för att komma ikapp. Nätterna ska vi inte ens prata om. Eftersom Alfons har hosta och är täppt verkar de utlösa någon sorts nattskräck på kvällen och natten vilket resulterar i en hel del uppvak. I natt var det Johan som sov med honom och jag gick på soffan, men förstås vaknade Agnes vid två och skulle självklart sova med oss. Så då kom hon med mig på soffan och jag låg resten av natten obekvämt för att inte sparka henne i huvudet... Ja ni som har småbarn fattar. Ni andra, ursäkta för ointressant småbarnslivsrant men ibland behöver man ventilera lite.
Festlig hösthelg
Oktober inleds på det mest självklara sätt nu för tiden, med ett sjukt barn hemma. Alfons fick feber i helgen och är ännu inte riktigt på topp. Så istället för att jobba som planerat tittar vi på Mumindalen på arenan istället. Som tur kan jag anpassa mina tider lite så får jobba mer någon annan dag istället! Nu har jag bäddat ner honom i vår säng så kanske han ska somna en liten stund, men efter en del skrik fick jag kapitulera och lägga på mer mumin... Har några saker som måste bli gjorda idag så hoppas nu han hålls nöjd en stund!
Födelsedagsvecka coming up
I veckan går vi från september till oktober vilket också betyder att min födelsedag närmar sig med stormsteg. Jag är en födelsedagsälskare av rang men eftersom förra årets födelsedag var lite halvdeppig känner jag att jag måste ta igen i år. Förra året var vi förkylda, jag hade ångest över dagen och satt så gott som isolerade hemma. Men i år! Vi har biljetter till Botnia Paradise på Wasa Teater. Bara det, att gå på teater för första gången på evigheter lägger grunden för en bra födelsedag. Utöver det har jag än så länge inte hunnit planera desto mera. Barnen ska och sova över hos mormor och morfar så vi får ledig kväll, sovmorgon och allt det.
Liverapport från min hjärna
Jag ligger i sängen och borde snart snart lägga barnen och sova men orkar inte riktigt ta tag i det ännu så tänker lufta några tankar först.
Skogsluft och helgmys
Well hello måndag. Vi fastande i serien ”vad som göms i snö” i helgen och hade så svårt att gå och lägga oss. Men efter tre avsnitt var klockan nästan ett och då fanns det ingen möjlighet att fortsätta titta. Även om vi gärna skulle sett de två avsnitt vi har kvar, men de får vänta till ikväll! Så jag gissar att denna måndag inte kommer vara den piggaste i mannaminne. Men vad gör det, den här måndagen känns ändå som att den kan bli riktigt bra.