Hur vi gör för att få dygnet att gå runt
Fick ett önskemål på instagram om jag kunde skriva lite om hur våra dagar ser ut. Sedan jag skrev sist har vi haft tre nätter när hon sovit så gott som hela natten. Hon har vaknat till en gång per natt ungefär men det har tagit max femton minuter att få henne att somna om. Nu tror vi att vi ha knäckt koden i hur vi får henne att sova natten igenom, nämligen bara en dagssömn (möjligtvis två men då ska båda vara på eftermiddagen och gärna tätt efter varandra, förklarar längre ner!).
Så hur får vi våra dagar att gå ihop? Hur funkar det med en sömn, mat och trött bebis? Som med allt när det gäller barn så är det individuellt, så vad som funkar för Agnes kanske inte funkar för andra barn, men så här gör vi i alla fall:
Morgnarna ser ut ungefär så här: hon sover antingen till sex-sju tiden, äter bröst och så går vi i vår säng och sover till nio-tiden eller till ca. åtta och då får hon bröst och så busar vi lite i vår säng och går sedan upp. Till näst brukar vi gå på aamupesu, det vill säga potta, påklädning och borta tänderna. Efter det får hon leka på golvet medan jag klär på mig, plockar ur diskmaskin och fixar frukost. Nio - halv tio äter vi gröt och efter det pottdags igen.
Sedan får hon leka (det vill säga hänga efter mig och dra mig i byxbenet) så länge hon orkar. Ibland blir det gnäll redan kring halv elva, ibland är hon nöjd längre. Om hon blir gnällig snabbt får hon vara i min famn och pilla på min telefon eller liknande. Helt enkelt underhålla henne för att hålla henne nöjd. Tolv-tiden får hon lunch och sedan går vi på pottan och sedan bröstet. Om vi ska någonstans så klär vi på oss och så lägger jag henne i vagnen där hon somnar direkt, om vi är hemma lägger jag henne i sängen.
I vagnen sover hon drygt en timme (ifall jag stannar till lite) och efter det är hon vaken någon timme, sitta i vagnen och titta runt eller komma upp om vi är hos någon/på café. Runt två-tre äter hon mellanmål och sedan får hon vara i vagnen igen. Om den är i rörelse brukar hon somna om och då sover hon nästan alltid tills vi kommer hem och vaknar precis när vi kommer fram till ytterdörren.
Om vi är hemma kan sömnen variera, med god tur sover hon två timmar. När hon vaknar får hon bröstet igen om hon vill annars går vi på pottan och sedan äter hon mellanmål tre-tiden. Efter mellanmål är det fri lek och jag brukar försöka jobba lite om hon är nöjd på golvet.
Killen kommer hem fem-tiden och i samband med det äter hon sin middag. Sedan underhåller vi henne, leker och sådant fram till sju-tiden då hon får kvällsgröt. Onsdagar och söndagar är det tvättdag, det vill säga att vi går i duschen eller hon får bada efter gröten, annars har vi bara iltapesu med potta, tvätt och tandborstning. Beroende på hur trött hon är får hon antingen sitta och leka en stund eller så läser vi kvällsaga och så får hon bröstet. Sedan vaggar jag henne om det behövs och lägger henne i sin säng.
De senaste dagarna har sett ut så att hon har somnat mellan 20-21, vaknat till några gånger så vi att vi behöver gå in och vagga en stund. Vissa kvällar fler gånger vissa mindre. Igår behövde vill t.ex. inte gå en enda gång och ikväll har jag redan varit fyra gånger. Med god tur sover hon till morgonen, vilket hon alltså gjort sedan vi slutade med förmiddagssömnen.
Så ungefär ser våra dagar ut just nu. Om det här är något som håller i sig vet vi inte, men nu har det funkat i några dagar och vi hoppas att det ska fortsätta på det här viset. Det är verkligen värt att få nätterna att fungera. För tillfället är vi båda (Agnes däremot är hur nöjd som helst) dödströtta men förhoppningsvis så vänjer vi oss snart med rytmen och vi kan äntligen börja känna känslan av att vara utvilad någon gång snart. Fast sedan kommer väl någon annan fas som sabbar det hela, men vi får ta det då.
Nu ska jag gå och lägga mig, för i värsta fall vaknar lilla damen som idag, det vill säga halv sju och då blir det lite jobbigt för mig som aldrig kan lägga mig i tid. Om ni har några frågor kring det hela så är det bara att kommentera, lovar att svara asap!
Kämpiga nätter med lilla damen nio månader
I veckan blev denna lilla babe nio månader. En liten bestämd dam som är snabb som blixten om man inte hålet koll på henne, älskar att pilla på andras ögonfransar, eluttag och sladdar. Hon är hur ljuvlig som helst på dagarna, men nätterna alltså. Det bor två väldigt trötta personer i detta hushåll just nu.
Före julen fick lilla damen också en ny säng. Tanken var att hon kanske skulle börja sova bättre nu när hon har mera rum. Blev det så? Gissa tre gånger. Så nu i veckan började vi med sömnskola. Det vill säga, slut med mamma och pappas säng på natten, och med bröst på natten. Vi har nu hållit på i en vecka och visst har det blivit förbättring men killen springer nog några gånger per natt.
Igår höll han på och vaggade i en timme. Hon somnade i famnen men vaknade och började gnälla när han skulle lägga ner henne. Natten före det gallskrek hon i över två timmar. Fast vi båda var där och vaggade, pajade och fast hon var i våra famnar skrek hon ändå. Så att ja, det är ganska tungt. Det blir intressant att de hur det ska gå nu i veckan när killen börjar jobba och jag ska ta halva natten, om hon börjar söka bröstet eller om jag får henne att somna om.
Nu är det lördag kväll och det här inlägget började jag på igår. Ibland är det så himla svårt att hinna slutföra något. Hela tiden är det unge som ska matas/lekas/pottas/nattas/ammas, egen mat som ska laga/ätas, hem som ska städas, netflix som ska tittas (okej kanske inte lika viktigt men ändå!) och människor att umgås med. Nu håller killen på och försöker få fröken famnsovare att sova så djupt att han kan lägga ner henne. Tände just ljus så att brandalarmet gick igång, ups... Ikväll blev vi bjudna på mat hos killens bror så det var iallfall skönt att få komma ut, snacka av sig och dricka lite vin.
Men nu är vi som sagt hemma igen, killen kom just ut ur Agnes rum så nu tänker jag ta ett till glas vin och titta på Sherlock resten av kvällen! Och hoppas att den här natten är äntligen den då det svänger
Början på ett nytt år
Gott nytt år! Nu har jag äntligen fått ta kväll. Agnes sover (sekunder efter jag skrev den mening vaknade Agnes iof...), julen är bortstädad, väskorna uppackade och det enda som återstår är damsugning och vika tvätt. Men det får bli till en annan dag (och möjligtvis annan person hehe). Vi kom hem igen i fredags. Igår lämnade vi ungen med farmor och farfar och åkte in till stan för att fira nyår på tumis. Och idag har jag mest pysslat här hemma.
Imorgon börjar väl egentligen vardagen igen, men här har vi ännu semester en vecka framåt. Lite jobb ska jag ren börja se på men mest ska vi antagligen ta det lugnt och komma igång i vardagen. Min föräldraledighet tar faktist slut på fredag, så efter det är jag på vårdledigt. Tänkte skriva mer om årets planer, men det tar vi nästa vecka. Ska passa på att njuta lite till av att vara ledig.
I veckan tänkte jag iallafall visa lite julklappar som Agnes fick. Våra familjer skämde verkligen bort oss i år, och Agnes fick så mycket fint. Men som sagt, i veckan. Nu skall denna utmattade mamma sova.
Agnes första självständighetsdag
Nu sitter vi nerbäddade i soffan framför slottsbalen och Agnes sitter på golvet och plockar våra dvd:er ur tv-tason. Finlands 99-åriga födelsedag har vi inte firat speciellt mycket. Jag fick sovmorgon på morgonen och sov gott till 11 medan de andra två i hushållet skötte sitt. Skönt att få sova i fred för en gångskull. Händer inte så ofta när eftersom den lilla damen nu för tiden sover alla nätter med oss. Nå hur som helst, på eftermiddag åkte vi in till stan och promenerade i det iskalla vädret.
Första advent
Här har vi kickat igång julfirandet med besked. Hemmet är julpyntat, igår firade vi lilla jul med killens familj och alla kusiner. Vi hade sillar, julskinka, lådor och massa julgodis. Och förstår några julklappar och sånt. Ungarna hade till och med tomteluvor, i två sekunder men ändå!
Dags att gömma bort allt
Vet ni vad? Agnes har börjar krypa! Eller okej, vi har delade åsikter om vad det faktiskt är hon gör här hemma. Killen insisterar på att kalla det åla, men jag håller fast vis krypa. Det är ganska underhållande att se på henne när hon smiter iväg hela tiden. Och roligt för henne att kunna börja upptäcka saker på ett annat sätt. Dock är det inte lika uppskattande när hon smiter till skarvsladden (eller vilken annan sladd som helst hon får syn på) för tusende gången på en timme. Jag vet jag vet, vi borde gömma bort den. Vi har pratat om att göra det i flera dagar, men kommer liksom aldrig till skott... Nå imorgon kanske. Det är en hel del saker att gömma bort...
Working mama
Ursäkta för tystnaden den här veckan. Jag har varit lite upptagen. I helgen var jag på Bloggalan i Vasa och jobbade så hela veckan har varit fullt med förberedelser inför det. Sedan att dessutom hinna hänga med familjen på kvällarna när jag egentligen behöver jobba (hinner inte göra så mycket på dagarna eftersom en viss dam gärna vill ha min fulla uppmärksamhet konstant) så har det inte lämnat mycket tid över till bloggandet.
Första farsdagen
Idag har här firats första farsdagen. Inget storslaget firas eftersom en viss dotter är lite för liten för att dels förstå vad farsdag är och dels att överhuvudtaget fira sin pappa. Men jag anammade rollen som ställföreträdare och fixade lite uppvaktning. Ett kort (på finska förstås eftersom deras språk är finska) och ett paket med strumpor som gavs i sängen när vi blev väckta av ovannämnd dotter.
Söndagslugnet
Här har vi redan tagit kväll. Agnes somnade några minuter efter åtta. Eller egentligen somnade hon redan under kvällsgröten. Märkte att någon började vingla lite och så åkte ögonen fast några gånger. Så går det när man bara sovit en dagssömn på hela dagen. Ganska passande ändå att hon redan somnat, för då kan vi både se lite tv och gå i sängs tidigt = winwin.
Tuttlyckan, halarstress och pottsuccé
Den här veckan har varit en bra vecka. Plötsligt har nästan allt "lossnat". I dagarna har Agnes äntligen lärt sig att ta tutt. Hade nästan helt gett upp och tänkt att jag kommer få vara hennes tutt forever and ever, men så köpte jag en ny tutt i rätt storlek åt henne förra veckan och började ge den åt henne. Och se: hon gillar den. Äntligen!