Visa alla inlägg skrivna 2022
Interrail del 1
Jahapp hörni! Jag är tillbaka! Detta ska firas med några reseinlägg. Här kommer del 1 varsågoda:
Hela min 17 dagars interrail-resa började på Wasaline, som tog mej till Umeå. Väl framme blev det några timmars väntetid på ett försenat nattåg som skulle ta mej till Stockholm. I det här skedet var jag ännu fylld av fotograferingsiver och snappade motiverat bilder på ca allt. Detta avtog efter ca en dag, så därför rekommenderar jag att njuta av bildbomben nedan så länge det varar:
Första natten tillbringades i en minimal hytt med 6 intråmade (ja, det är ett legit ord) sängar. Sov ändå helt gott i tåg-gunget och hade trevliga kämppisar, men svenska nattåg är nog inget att rekommendera för de klaustrofobiska.
Alla tåg till Göteborg var fullbokade hela förmiddagen så jag fick strosa omkring i Stockholm i några timmar före jag sedan satt mej på Göteborg-tåget. Det är här någonstans ni får börja stå ut med telefonbilder varvat med systemkamerabilder.
I Göteborg hängde jag med mina Helsingfors-vänner Emma och Thea! Så kul att catcha upp ordentligt och se hur Emma bor. Efter pizzakalas blev det Håkan Hellström på Ullevi!
Himla mäktigt med 40 000 pers som sjunger tillsammans och hajpar Håkan och alla hans gästartister. Även Greta Thunberg kom med på slutet med ett gäng som höll tal och sjöng "Tillsammans i mörker". Dagen efter blev det brunch på Kafé Magasinet, var vi mötte upp våra andra Helsingfors-vänner Sandra och Daniela (som också var där för Håkke = cool förkortning på Håkan).
På eftermiddagen tog jag tåget till Köpenhamn! Älskar Köpenhamn. Himla dyr stad, men där finns himla mysiga stadsdelar, som t.ex. Christiania. Träffade en dansk kvinna som hette Victoria och hängde tillsammans med henne hela kvällen.
Min första hostellnatt blev en flopp, för då jag skulle somna märkte jag att något kröp på mitt finger :-) då jag satt på lampan såg jag flera röda små sänglöss :-) fick som tur en ny säng i ett nytt rum och min nya rumskompis sa att hon också blivit flyttad dit efter att hon hittat sänglöss. Efter det här blev jag himla noga med att läsa alla recensioner för hostellen jag bokade. Hur som helst. På min fjärde resedag åkte jag till Hamburg, Tyskland.
På tåget träffade jag Sam, på bilden ovan. Han var från Australien, hade aldrig sett snö och hade rest runt i Europa i en månad. Hade mycket intressanta diskussioner. I Hamburg gick jag ut och äta Vietnamesiskt och hängde på hostellet. På dag 5 var det dags för nästa destination: Amsterdam.
Träffade bl.a. kvinnorna ovan på tåget och bildade en liten grupp med yra höns, för vi fick veta att det var tågstrejk i delar av Holland och allt gick på tyska och ingen visste vilka tåg som var inställda och vilka som ännu gick. Vi följde mest en gammal man, som också skulle till Amsterdam. Han verkade veta vad han höll på med. Efter fem olika tåg kom vi oss äntligen fram, lite sent och tre fler tåg än planerat. Det som lite stressade mej var att jag hade en keikka jag hade biljetter till på kvällen, men jag hann just och just!
Förbandet var King Hannah (på bilden ovan) och huvudbandet var Kevin Morby! Keikkan ordnades på Paradiso, en såå cool byggnad som påminde om en blandning av Ritz, Tavastia och någon slags kyrka. Hade sittplats högt uppe och njöt sååå. Rekommenderar starkt att gå på någon keikka dit om ni är i Amsterdam.
Sen då, min sjätte resedag. Detta var första dagen jag inte behövde packa ihop allt och dra vidare och det var sååå skööönt. Hade småstressat ner till Amsterdam för att hinna till Morby-keikkan, men nu kunde jag bara ta med en liten väska och sedan gå ut och utforska staden!
Åt en lyxig frukost vid en kanal, tog några loppisrundor och mötte även upp Jana, som jag träffat på tåget dagen innan.
Hyrde även en cykel för att åka omkring i stan med, men det var gaaanska så hektiskt. Njöt mer av att sitta på en bänk och kolla på alla målmedvetna och världsvana cyklister istället:
Tror jag får börja avrunda den första delen av resan. Andra delen kommer nog vara snäppet mer äventyrlig, helvetisk och underbar. Om det är något ni undrar över så är det bara att lämna en kommentar, så kan jag ta upp det i nästa inlägg. Avslutar med några sista Amsterdam-bilder:
Iväg på tågluff!
Har några riktigt sköna dagar bakom mej. Har hängt mycket med vänner, som min gamla vän Carl som hälsat på här i Vasa, Kadi och Lina (som också flyttat tillbaka hit!). Älskar trenden att det flyttat så mycket bra typer tillbaka till Vasa nu på sistone.
Har också tapetserat, kaklat och byggt det sista på vår vind. Den får ni se om några veckor, då jag kommer tillbaka från min interrail, som jag åker iväg på idag! Snart! Om typ en timme! Har allt packat och klart i min nya Fjällräven-rinka som jag hittade begagnad på tori. Tror den är från mitten av 90-talet, kolla vad charmig:
Börjar min resa med att ta över båten till Umeå. Därifrån blir det nattåg till Stockholm, varifrån jag ska tåga till Göteborg efter några timmars väntande. Där ska jag möta upp mina vänner Emma och Thea och sen blir det Håkan Hellström på Ullevi på kvällen! Äääää!
Känns skönt att ha första dagarna på klart gällande destinationer, tågbiljetter, sovställen och sånt. Efter Göteborg blir det dock lite improvisation, men ner till Amsterdam ska jag åtminstone för en Kevin Morby-keikka (med Hannah King som förband!). Och en vecka in i resan ska jag möta upp Axel och så reser vi ihop sista veckan. Best of both worlds att få resa både ensam och tillsammans med ens favoritperson.
Österbottniska sommaräventyr
Har en av sommarens underbaraste helger bakom mej. Min sista finska sommarhelg för i år, eftersom jag på torsdag åker på en två veckors interrail i Europa!!! Men mer om det senare. Först måste jag hajpa helgen. För den var underbar, från början till slut: den började på en lunch på Loftets terass med vänner (tycker de brukar ha bästa vegelunchen där). Efter det snickrade jag på två möbler som kommer till vår vind, som nästan är klar nu! Avslutade sedan med hemlagad pizza, långpromenad och öl på stan.
Ursäkta för klyschig solnedgångsbild men Moder Natur hade sån glow på fredag att huhhu. Värmen och fukten gjorde att det blev en lätt dimma och allt fick låg kontrast. Har inte ens behövt dra ner kontrasten på de här bilderna. SÅ vackert var det.
På lördag vaknade jag tidigt för att jag var så taggad lol. Sällan en har så mycket energi första helgmorgonen, men jag fixade brunch åt mej och Axel, packade med en matsäck i ett huj och sen var det äventyr som väntade. Vi hade nämligen hyrt varsin kajak att cruisa omkring i Vasas skärgård med!
Det hela började bra med sol och medvind. Tills det inte gjorde det mera, för det blev visst storm en timme in i vår utflykt. Då vände vi om och kriget mot vinden började. Vågorna blev större och större och då vi kom till Inrehamnen hade vi krystat fram den sista droppen energi. Universum måste ha hört vårt gnäll för från ingenstans kom en motorbåt med vår kompis Aleksi, som hade vägarna förbi. Vi repade fast kajakerna i båten och det var då det riktiga äventyret började. Han skjutsade oss till hamnen vid fängelset (varifrån vi hade hyrt kajakerna) och vågorna var så stora att jag tvingades skrika av lätt panik with a hint of förtjusning. Har aldrig vält med en kajak och ville helst inte att min första gång skulle vara mitt i en storm. Har tyvärr inga bilder från hela spektaklet för jag var för blöt och upptagen med att hållas vid liv (ni som följer mej på instagram fick se en liten videosnutt filmat av Aleksi, så ni kan ju följa mej där för mer hektisk och livsfarlig content). Men vi klarade det, tack vare Aleksis otroliga tajming och vänlighet. Note to self: kolla vindarna i väderleksprognosen inför nästa gång.
Efter vårt hektiska havsäventyr blev det Österbottens version av Flow Festival, d.v.s. Kyröfest! Åkte till Storkyrö i en av de fulla bussarna som åkte från Vasa och var där tills en av bussarna tog oss hem på natten (så nostalgiskt med festbuss!) Hela kvällen var verkligen så rolig och svettig (TROR att min läderklänning med fleece-fodring i 28 graders hetta kan ha bidragit till det sistnämnda).
Mina favoriter, som jag rekommenderar precis alla att lyssna på, var Bampikallio, Arppa och Bad Sauna. Åt en kreisigod halloumiburgare, goda Kyrö-drinkar och flera kakbitar från Sweet Vaasa, som var där och sålde. Det fanns så många plus med denna festival: kakor, fräsha inomhusvessor, vichy för 1 euro och himla bra bänd. Lite synd att vissa keikkor var lite dåligt mixade, men mest synd av allt var att kvinnliga artister och bänd var underrepresenterade, men whats new :-)
Tell me you're at a festival in Österbotten without telling me you're at a festival in Österbotten. Tack Louise för att du förevigade denna stund av chokladkaka på traktor mitt i en skrattattack med min favoritperson. Good times.
Idag, på söndag, har vädret varit perfekt: regn från morgon till kväll. Älskar bruset på takfönstren i vardagsrummet och på plåttaket på vinden. Har tillbringat största delen av dagen på vinden var vi har renoverat, snickrat, satt upp lampor och tavlor och huhhu vad fint det blir. Väntar så på att grundligt visa upp allt här i ett inlägg! Snart ska ni få se.
Har också planerat lite inför min interrail, som alltså börjar om fyra dagar!!! Först blir det att resa solo en vecka och sedan möts jag och Axel upp i Paris, varifrån vi sedan ska resa söderut tillsammans i en vecka. Pandemiskiten har härjat under hela vår relation så vi har inte fått förverkliga våra resedrömmar, så nu jävlar ska det tågluffas. Avslutar med en bild från gårdagens enda men bästa stagedive på Bad Saunas keikka. Häj!
Ekenäs & Åland genom min lins
Hann vara hemma endast en dag efter min vandring, innan det var dags för lite äventyr igen. Denna gång till Ekenäs på en 30-årsfest, som min kompis Otto ordnade med Shire Fest-tema. Roadtripen började på lördag morgon med Louise och Axel x2. Sen var det bara att njuta av mökkilajf och GoT-temat.
Uppskattar sååå att folk orkar ordna så här stora fester. Speciellt då det finns hundar på plats. I detta fall en hundvalp. Annars har jag faktiskt inte så mycket att tillägga i textväg. Känns som att bilderna talar för sej.
Dagen efter körde jag och Axel till Åbo, varifrån vi tog över båten till Mariehamn. Där tillbringade vi tre nätter och mycket tid med våra vänner Sandra och Zeb och firade dessutom Axels 32-årsdag. Båtresan var fullt med fint ljus, kolla:
Tror vi fortsätter på samma spår i resten av inlägget med mycket bilder och lite text. Här varsågoda:
Känns så himla opersonligt att inte häva ur mej en massa text här emellan. Försöker uppenbarligen desperat krysta fram några rader men innehållet känns tomt. För att det är tomt. JAJA. Slänger nu in resten av bilderna så är det upp till er att tolka dem. Som rakt ur en fotoblogg, eller nåt.
Måste ändå inflika med en basic spaning här emellan: fy fan vad Mariehamn är mysigt. Bilade även omkring på lite andra håll av Åland och alltså huhhu. Himla vackert. Många dopp vid klippor, många Ålandspannkakor och många mysiga små utflykter.
Och här någonstans blir det slut på den obekväma tystnaden. Återkommer i något skede då jag är mer pratsam (skrivsam? skrivlig?) av mej. Häj.
Andra halvan av Karhunkierros
Här kommer en fortsättning på historien om en yllekristall som bestämt sej för att ensam vandra 82 kilometer från Ruka, i Norra Österbottens län till Hautajärvi i Lapplands län.
Här kan ni läsa om första halvan av vandringen. Här kommer andra halvan, med början på dag 3:
Vandringsleden är en av de populäraste i Finland och är väldigt tydligt utmärkt. Dessutom har de satt upp dessa söta skyltar för varje kilometer en gått. Kilometrarna till vänster är hur många en har kvar, kilometrarna till höger är hur många en gått (om man går mot strömmen som jag och går norrut). Man kan också gå kortare delar av Karhunkierros, men som den allt-eller-inget-personen jag är, så var den längsta rutten mitt mål.
Lunchpaus vid en älv, som jag simmade i. Denna dag kändes väldigt chill för jag gick endast 12 kilometer, men i ganska utmanande terräng i fjällen. Solen var framme hela dagen och jag gick i bara shorts och t-skirt. Semestermode var ON.
Övernattade med min hängmatta nära en vildmarksstuga. Hängde med andra solo-resenärer hela kvällen och fick sen gunga mej till sömns vid en vindstilla sjö med solnedgång i bakgrunden. Fyfan vad idylliskt det var.
SEN DÅ. Sen kom dag 4, då jag gick förbi 41/41-skylten. Jag hade alltså gått halvvägs och jag började på allvar tro att jag skulle klara hela grejen. Fick en fråga i förra inlägget angående min vandringsbakgrund och jag kan ju tala om att den är nästan obefintlig. Eller visst har jag gjort en del dagsutflykter och sover gärna i hängmatta under varma sommarnätter, så där annars bara. Men mitt tidigare vandringsrekord var endast 30 kilometer.
Fick också en fråga om VARFÖR. Ställde mej själv den frågan flera gånger under vandringen, speciellt under regniga och svettiga dagar då jag hade värk i benen, ryggen, höfterna och fötterna. Försöker jag bevisa något för någon? Mej själv kanske? Vet faktiskt inte. Men vad jag vet är att naturen där uppe i norr är helt otrolig. Allt högre än Öjberget är exotiskt för en pampes som jag. Att vandra ensam förstärker dessutom min självständighet och ger en positiv reality-check över vad en är kapabel till. Här kan ni läsa mer om mitt ensam-resande.
Efter 16 kilometer vandring den fjärde dagen kom jag till Oulanka Visitor Center var det fanns en sjabbig restaurang. Det ena ledde till det andra och resultatet ser ni på bilden ovan. Efter fyra dagar av påspasta, müslistänger och gröt var denna hamburgare så god att jag var tvungen att ge ifrån mej några tysta stön under första tuggorna.
Lyxen den fortsatte, för min fjärde natt betalade jag in mej på ett campingområde. För 14 euro fick jag ta en varm dusch, ladda telefonen och tillgång till kök. Denna kväll tog jag tag i blåsorna på mina lilltån och punkterade dem på vätska. Fascinerande och äckligt, men också nödvändigt.
Fick sån boost av all bekvämlighet att jag under min femte dag kom upp i 21 vandrade kilometer. För de som går vandringen på fyra dagar är 20 km per dag ganska perus, men jag ville verkligen inte stressa eller pusha mej själv för hårt. Ville fokusera på naturen och lugnet och inte bara på prestation. Jag var ju faktiskt på semester också.
På kvällen gick jag förbi skylten 7-75. Jag hade alltså bara SJU kilometer kvar, som jag planerade att gå på sjätte dagens förmiddag. Enda natten jag tillbringade ensam, utan andra vandrare i närheten var min femte och sista natt. Men jag kände mej ändå trygg i min hängmatts-kokong.
Hade så sjuka fötter sista dagen, men tanken av att jag skulle se målskylten 1,5 timme efter att jag startat på morgonen, gav något slags rus så jag bara rullade fram. Tills. Jag kom fram till skylten. 81 kilometer vandrat. 1 km kvar. Efter det svävade jag fram den sista kilometern.
Resans första tårar som var av glädje istället för hopplöshet. Fyfan så energisk och stolt jag kände mej.
Avslutade resan med tre olika bussar och ett tåg, som tog mej hem till Vasa. Längtar redan till nästa vandringsäventyr. Men först ska mina fötter få lite semester från vandringsskorna.
HÄR kan ni se en video på min instagram som jag klippt ihop från en massa snuttar jag filmat under vandringen.
Ensamvandring / Karhunkierros
Hörni, vi skiter i jantelagen nu en stund, för jag är stolt. Stolt över att dessa numera möra och sjuka ben med fötter fyllda med blåsor och skavsår, har tagit mej 82 kilometer. Över fjäll och hängbroar, i svettigt solsken och regniga dagar och nätter i hängmatta. Så, nu kan vi gå tillbaka till den Österbottniska "tro int att du e nå"-mentaliteten. Jag har alltså vandrat ensam i sex dagar från Ruka norrut till Hautajärvi, Lappland. Börjar med en bild från andra vandringsdagen, då håret ännu var rent och fötterna var fria från skavsår.
Sen ska jag också visa en bild från packandet i fredags, för det är väl sånt ni friluftsmänniskor går igång på har jag förstått. Allt detta och lite till fick jag intryckt i rinkan.
Cut to: Ruka. Här (var ca alla som går Karhunkierros stiger in i mål) började jag min vandring. Alltid så skumt och fult med slalombackar på sommaren.
Karhunkierros, står det på skylten. Bra vinkel att fånga den texten på lol. I alla fall. Början var riktigt riktigt trög för mej. Gick typ 1,5 km i timmen p.g.a. så branta upp och nerförsbackar i fjällen.
Under 8 timmars vandring gick jag bara 11 kilometer. Dessutom började det regna och då jag vid 20-tiden stannade vid ett av fjällen för att börja sätta upp regnskyddet till min hängmatta, märkte jag att jag skaffat fel rep till den. Denna idiot hade skaffat ett långt gummiband istället för tunt rep. Det var blåsigt och regnet piskade på. Vid det här laget hade jag också brist på dricksvatten och stressade upp mej över det faktumet att jag hade en halv liter vatten att klara mej på för hela kvällen, natten och nästa dags förmiddag. Det stressade mej också att jag inte träffat någon på flera timmar och jag visste inte inte hur eller var jag skulle tillbringa natten. Vandringens första meltdown hände alltså redan på första kvällen. Great. Men gråt hjälpte inte, så jag packade ihop allt igen och fortsatte vandra.
10 minuter senare såg jag en lägereld och ett vindskydd. Sån lättnad. En bit bort fanns dessutom en sjö som jag kunde ta vatten från. Lagade middag och kokade upp dricksvatten. Lite senare kom dit en man med sin dotter, som var i 11-årsåldern och hade gått nästan hela vandringen!!! Pappan gav mej sitt rep som han hade använt för sitt hängmatts-regnskydd, eftersom det var deras sista natt och de nu skulle tillbringa natten i vindskyddet som fanns byggt där. Där sov jag också, på mitt livs hårdaste säng bestående av plankor, ett 1 cm tjockt liggunderlag och en sovsäck. Vaknade på natten av att jag mådde illa och frös. Låg vaken en timme och funderade över varför i helvete jag hade tvingat mej själv ut på ett så här jobbigt äventyr. På morgonen hade en del av mej lust att bara ge upp, men så hade jag lite jävlaranamma i mej också. En del som ville ge revansch åt 21-åriga Bella som gav upp på Karhunkierros efter 30 kilometer. Så jag fortsatte.
Under andra dagen gick 16 kilometer i ett HUJ. Lyssnade på ljudboken "Konsten att inte hitta sej själv på Bali" av Zandra Lundberg. Solen kom till och med fram ibland. Gick både i vandringsskor och sandaler och jag hittade ett jättefint ställe att tillbringa natten på.
Sov 10 mysiga timmar i sträck. Lagom stor upgrade från första natten. Nu hade jag fått tillbaka tron på att det här på riktigt var möjligt att slutföra.
Och där någonstans tänker jag abrupt avsluta detta inlägg med ett kursivt to be continued.
Tankar före en nattbuss till Uleåborg
Rinkan är fullpackad, tre ljudböcker är nedladdade och SNART är det dags för nya äventyr. Om två timmar, närmare sagt. 01:30 går bussen från Vasa till Uleåborg. På morgonnatten får jag vänta där ett par timmar före nästa buss, som tar mig till Kuusamo. Därifrån blir det att lifta upp till Ruka och sen är planen att vandra, varje dag, tills jag gått den 84 kilometer långa Karhunkierros i Oulanka Nationalpark. Men mer om det sen efteråt! Nu lite recap av livet på sistone:
Fick vara hundvakt åt min mammas hund Putte i förrgår. Han fick bl.a. hänga med på kubbspel i Metviksparken. På väg hem därifrån var det kreisifin solnedgång och jag tog den ultimata ungdomsfilms-bilden. Kolla:
Vad mer då. Jo, har renoverat uppe på vinden under ett par regniga dagar. Har tyvärr inga bilder på det spektaklet, men mysigt som fan håller det på att bli. Heltäckningsmatta, psykedeliskt mönstrad tapet och snickrade möbler. Ska visa er sen då det är klart där uppe! Har också varit med på ett litet hörn av renoveringen inför Vasas nya skateshop, som min kompis Oscar snart öppnar! Några kvarter från oss här i Vöråstan! Barely, heter den och faaan vad kova det kommer bli. På tiden att Vasa får sin egen skateshop. Annat jag har att meddela internet då? JO: ordnade en överrasknings-picknick i söndags åt min mamma, som fyllde 57. Det gäller ju att ställa till då folk fyller som uddast för att maximera leveln av överraskningshet (?). Har nog aldrig sett henne så överraskad. Så, mycket lyckat.
Avslutar inlägget med en bild på Putte (stjärnan av det här inlägget) och en skumpaflaska från picknicken. Nu är det bara en timme kvar tills bussen far upp mot fjällen! Snart väntar alltså sex nätter i hängmatta, fem dagar vandring, ensam, med en 13 kilos rinka på ryggen. KUL. Nervöst. Men mest kul.
En liten resa med lilla familjen
Jaha hörni! Det har rests med lilla familjen! Med tåg, buss, spåra, metro, motorbåt, färja och (tyvärr) flyg. Började resan med att sitta fyra timmar i tåg mellan Vasa och Helsingfors. En sträcka jag åkt flera hundra gånger, men aldrig tillsammans med en 7-åring. Det gick supersmidigt med bra snacks och pysselböcker!
Bilden ovan är tagen av Nike. Så kul att se henne experimentera och utforska fotograferandet! Ska skänka henne min gamla systemkamera för hon börjar genuint bli intresserad av fotografering nu och det gör mej så glad! Enivei. Väl i Helsingfors tog vi en roddbåt över till en ö som heter Vårdö. Jag har bott där heltid de senaste tre somrarna, så det var härligt att komma tillbaka och leva lite mökkilajf på mina morföräldrars villa.
På kvällarna grillade vi, badade bastu. drack vin och spelade domino. På dagarna var vi i centrum och tog en trip till Borgbacken! Vi promenerade också runt lite på ön till Kajsaberget, som är klippor några hundra meter från vår villa.
De två sista bilderna är också tagna av Nike. Bilden ovan är ju typ bästa bilden som någonsin tagits av mej och Axel!? Bra komposition och härlig och varm stämning i bilden. Hur som helst. Efter några dagar i Helsingfors, hoppade vi på Silja Symphony som tog oss till Stockholm!
På den här båten har jag också tillbringat många somrar i jobbets tecken. Himla skönt att denna gång bara vara i semestermode och äta gott, shoppa lite grann och dricka en ginger ale i aktern och kolla ut mot horisonten.
I Stockholm bodde vi hos Axels bror och hans familj. Det var så najs att se Nike njuta av sällskapet av sina kusiner efter flera dagar med endast vuxet sällskap. Om dagarna gjorde vi gjorde små utflykter till parker, simstränder, glasskiosker och Junibacken!
En av kvällarna hade jag och Axel en kväll på tumis då vi for till Södermalm och åt otroooligt god vegansk buffé på Hermans! Bästa stället jag någonsin ätit på i Stockholm. Hade helt kreisifin utsikt också, kolla:
Efter vår lilla dejt mötte vi upp några av Axels vänner på en öl och for även till baren RoQ, som var fylld av biljardbord och en massa coola spel, som flipper och asiatiska maximalistiska musikinstrument-spel!
Efter tre nätter i Stockholm flög jag och Nike tillbaka till Vasa (Axel fortsatte söderut). Första flygturen på tre år för mej och första gången för Nike sedan hon var riktigt liten. Himla spännande och coolt för henne!
Bilden ovan är tagen av Nike. Den fina vinkeln bjuder jag som avslut på inlägget. Eller nej förresten, har ännu några mobilbilder att visa! Sen är det slut på resandet! Häj!
SKEPP OHOJ och sånt
Tidigare i veckan hyrde vi en båt i ett par dagar med Louise och våra Axlar och fyfaaan vad underbart det var. Kvarkens skärgård är ju helt kreisi fin. Här kommer ett litet genomdrag med en massa bilder, varsågoda:
Startade från hamnen vid fängelset i Vasa och styrde kosan norrut, mot Replot.
Vår båtrutt var ganska spontan och vi tog en destination i taget och bestämde sedan tillsammans vart på kartan vi ville fortsätta. Vår första paus var på Jannes Saloon (vart man också kan komma med en större båt som åker från Vasa typ dagligen). Efter det ankrade och simmade vi i en vik som heter Korvhålet. Japp. Korvhålet.
Replotbron. Mycket mäktig. Cruisade omkring där omkring före vi sedan tog i land i en gästhamn på en ö som heter Larsbjörkasskär. Där åt vi middag, badade bastu, åt en till middag, kämpade mot myggorna och satt upp tält och hängmattor.
Hittade också en roddbåt som vi tog en åktur med i solnedgången. Så klyschigt och underbart och gulligt, kolla nu:
I hamnen fanns några andra båtar, bl.a. en från 80-talet som ett äldre par bodde i med sin hund (den längst till vänster uppe på bilden). Blev så inspirerad till att resa omkring via havet och bo i en båt. Skulle kanske inte kännas så bra att spruta ut bensin i vår redan smutsiga Östersjön. Ett bra alternativ skulle väl vara en segelbåt. Måste bara slipa mina seglingsskills lite först. Och skrapa ihop några tusen euro...
Efter en natt i hängmatta blev det plättar med jordgubbar till morgonmål. Himla lyxigt att campa så här bara en natt och kunna ha med en massa färska råvaror och ost och grejer. Lyx lyx lyx.
Åkte via Sommarösund och sedan till Fortet, var vi lagade en supergod pasta och simmade på en strand med härlig sandbotten och väldigt långgrunt.
Sen kom kvällen och vi åkte hem tillbaka. Så nöjd och belåten och tacksam för havet. De va de.
Sjukt men vackert
Huhhu! ÄNTLIGEN är värmeböljan förbi och en kan börja GÖRA saker igen utan att dö. Mycket trevligt. Har dock varit sjuk, både med en seg och envis flunsa OCH hundfeber. Det sistnämnda är nog egentligen kroniskt. Har längtat efter att få ha hund så länge jag kan minnas. Mina föräldrar skaffade, mycket klassiskt, hund först då jag och min bror flyttade hemifrån (så elakt!), så min dröm om att bli matte är fortfarande ouppfylld. MEN denna helg har jag och lilla familjen fått sköta min kompis Ediths underbara Theodor och fyfan vad bra vi har mått av honom.
Ah, han är så vacker och gosig. Bilden ovan är förresten tagen av nyligen sju år fyllda Nike! Theo är en adopterad från ett hunddagis med övergivna hundar i Rumänien. Har själv flera gånger varit med till flygfältet i Helsingfors och hämtat hundar åt vänner som adopterat dem via en organisation som heter Kulkurit (här är deras insta och här är deras hemsida). Alla de hundarna har varit helt otroliga och organisationen är väldigt pålitlig, så rekommenderar den för er som överväger att skaffa hund eller katt. Direkt jag får lite mer stabilitet i mitt liv ska jag (vi) nog också adoptera en därifrån. Här kommer två bilder till levererade av fotografen Nike.
Bilden ovan är från igår på vår villa på Södra Vallgrund. Här är några till därifrån:
Efter en natt ute på Replot körde jag hem till Vasa igen, medan de andra blev dit en natt till. Har njutit så otroligt av egentid det senaste dygnet. Har spelat mycket gitarr och piano, ätit ute, shoppat nya vandringsshorts och lyssnat på Daniel Norgren och The Tallest Man on Earth (väldigt skön musik för egentid). Har också fotat mycket, speciellt igår vid midnatt.
