Hur jag lär en 6-åring finska

Skrivet av Izabella Fant 25.04.2022 | 1 Kommentarer

Jag har sedan ett år tillbaka försökt lära finska åt mitt bonusbarn Nike. Är ju ingen pedagog eller språkvetare, men har använt mej av några metoder som kanske någon där ute kan ha nytta av? Själv gick jag i finskt dagis och har därifrån ganska bra grunder för det finska uttalet. I tonåren och vuxen ålder har jag haft finska pojk- och flickvänner, samt jobbat mycket på finska. Så jag kan det helt flytande nu, även fast det absolut inte är mitt modersmål. Jaja fin backstory. Här kommer bilder på sötnosen själv varvat med mina tips:För ett år sedan, då hon var 5, var det absolut första steget att lära henne siffrorna 1-10 på finska. Det blir ju lite som en rytmisk ramsa och hon blev väldigt intresserad redan då av detta exotiska språk. Hennes positiva attityd, som hon haft direkt från början, har verkligen underlättat hela processen.

Efter att ha lärt sej siffrorna var det lätt att börja spela brädspel på finska. T.ex. Kimble. Där klarar man sej med ganska få ord, typ sun vuoro, mun vuoro, hyvä och siffrorna förstås. På det här sättet blev finskan till en rolig och bekant aktivitet. Då man spelar är det också lätt att lägga till ord vartefter och på så sätt utöka ordförrådet. 

Det ambitiösaste steget av dem alla (detta steg är verkligen inget måste lol) var nog ändå mitt egna lilla spel som jag pysslade ihop åt henne. Det heter Saisinko? (Kan jag få?) och går ut på att samla kortpar. Funkar lite som kortspelet "Finns i sjön". Det enda man behöver kunna är ordet Saisinko och orden som står på korten, t.ex. auto, kukka och pilvi. Började med såna kort där orden på finska är väldigt nära svenska, för att ge illusionen av att finska är lätt (vilket det absolut inte är) som i sin tur ger en liten boost med självförtroendet.Det tredje steget var att ladda ner ett finskt spel som heter Moka Mera. Skulle säga att det är passande för barn i åldern 4-7 eller nåt. Där kan man lära sej finska från finlandssvenska! Nike tyckte att det var superkul och via det spelet har hon nog lärt sej över 50 finska ord. Ju mer hon lärde sej, desto mer intresserad blev hon av språket och började fråga vad olika grejer är på finska.I något skede började vi stegvis se på finska barnprogram. Till en början bara någon vardagsmorgon eller så, men nu ett år senare kollar vi allt på finska, t.o.m. långfilmer ibland. I början kändes det viktigt att se såna avsnitt som hon redan sett på svenska, så att hon ändå kunde hänga med. Av egen erfarenhet är det superviktigt att bara lyssna på språket man försöker lära sej. Speciellt barnprogram är ju supertydliga. Typ Peppa Pig är väääldigt tydligt och najs.Samtidigt som jag tog in finskan i skärmernas värld, började jag också kasta in finska ord i vardagen. Har vissa stunder om dagarna som jag försöker att bara prata finska med henne. T.ex. då hon ska klä på sej eller vid matbordet. Då "konkretiseras ordförrådet" då hon har ett plagg i handen och jag lär henne vad det är på finska eller då vi äter potatismos och jag lär henne att det är perunamuussi.

Nu, över ett år senare, pratar hon ännu inte så mycket finska, men hon förstår väldigt mycket. Märker att hon ofta gissar sej fram till vad något betyder och tolkar mitt kropsspråk och tonfall, men det är ju det viktigaste, att förstå, för att sedan kunna börja prata det. Det är också viktigt med en rejäl mängd tålamod. Vissa dagar känns det hopplöst och komplicerat att lära ut ett så svårt och annorlunda språk som finska, men jag har också märkt hur kunskapshungriga barn är i den här åldern. Så det sista steget är nog bara att fortsätta med allt detta och prata mer och mer.