Visa inlägg taggade med 'stockhus'
Så här blev vardagsrummet!
Idag är det en månad sedan vi flyttade in i drömhemmet (som jag så klyschigt tänker kalla det för, för det är EXAKT vad det är, mitt drömhem). Ni har tålmodigt fått vänta på resultatbilder efter renoveringen och nu är äntligen väntan över! Tänker att jag delar upp det i flera inlägg för det är myyycket jag vill visa er. Ett rum i taget typ. Börjar med rummet vi föll för direkt vi steg in i lägenheten på första visningen i somras, mitt favoritrum: vardagsrummet.Vill inflika att jag i höstas byggde matbordet här ovan och enda sedan det blev klart har det stått i källaren (i vårt föregående hem). Långt före det ens var säkert att vi kunde köpa lägenheten hade jag planerat att mitt stora bord i björk skulle stå här under takfönstret. Det var det första jag monterade ihop på inflyttningsdagen och det passade precis så perfekt som jag hade hoppats.
Bakom den där dörren finns en tambur på fyra kvadratmeter. Vardagsrummet är typ 30 kvadratmeter stort så vi har delat upp det i några avdelningar(?). På bilderna ovan ser ni ett försök till matsal och här nedan ser ni den andra delen:
Här har vi en av lägenhetens mysigaste hörn. Fick den blåa 50-tals fåtöljen av min vän Catzo för ett par år sedan och enda sedan dess har den fått hänga med, även fast den alltid hamnat på olika vindsförråd p.g.a. utrymmesbrist. Har så envist hållit fast vid den och kånkat på den flytt efter flytt, för att jag vetat att någon vacker dag, då jag landar och skaffat mej ett riktigt hem, så ska den få en värdig plats. Och jag är så glad över att det blev så.
Skummaste platsen ever att ha en spegel i, men någonting ville vi fylla upp den gamla trälådan med. Och spegeln råkade passa perfekt. Så där hänger den nu.
Borde kanske lyxa till fåtöljen med nytt tyg i något skede? I alla fall. Älskar hur benen färgmässigt matchar PERFEKT med de mörka träbjälkarna. Det finns 11 av dem runt om i vardagsrummet och jag är så nöjd över hur vi lyckades inkludera dem i vårt inredande, även fast de också har begränsat en del. Här nedan ser ni hur bjälkarna ser ut i taket och vad man ser då en kommer in i rummet från tamburen.
Hyllan ovan fick jag klart byggt just före vi flyttade in. En del av ek-plankorna är restbitar från hyllorna i köket (vänta bara tills ni får se dem!). Och ja, vinylerna är i alfabetisk ordning. Hyllan blev just så funktionell och rustik som jag ville att den skulle bli. Ovanför den hänger en handgjord favvotavla, som en tant i Björnparken sålde till mej i somras.
Vardagsrummet var i såpass bra skick att vi endast slipade och lackade golvet här, därför har jag heller inga före-bilder. Men en bild tog jag under renoveringen, under ett av många pizzakalas. Avslutar inlägget med den:
Drömhemmet blev vårt!!!
Varje dag i 4 månaders tid har vi pratat om den. Drömt och fantiserat om den. Drömlägenheten. I en gammal stockbyggnad från 1935. Takfönster, synliga bjälkar i taket, 94 kvadratmeter, en uppvärmd vind, 5 minuters promenad till Vasa-centrum. Ni får stå ut med lite dramatik här nu med överanvändning av punkter. För i fredags. Hände. Det. Vi fick ut bostadslånet och skrev våra autografer på några papper. Sen fick vi DEN HÄR:Nycklarna till DRÖMLÄGENHETEN. Hela processen har känts så hopplös, men nu behöver vi inte ha att göra med någon ägare eller mäklare längre. Nu ligger resten i våra egna händer. Och i hantverkarens, som ska hjälpa oss renovera. Vi räknar med att remppan kommer ta ungefär två månader, så i slutet på februari blir det flytt. Första steget blir att få på elen, har nämligen klarat oss med stearinljus och en fjuttig ledlampa hela helgen, därav ljussättningen på bilderna nedan.
Lägenheten är på övre våningen i ett stort stockhus, men huset är på en kulle så utsikten är ändå som om man vore på typ femte våningen. Stadsdelen är Vöråstan, som är fullt av trähus, helt bredvid centrum här i Vasa. Är med andra ord VÄLDIGT nöjd med läget. Direkt efter bankmötet i fredags for vi dit och drack skumpa med våra föräldrar. På kvällen kom också ett tiotal vänner på pizza och skumpa. Kolla vad mysigt vi hade det: