Tunga tider

Skrivet av Izabella Fant 25.10.2022 | 1 Kommentarer

Hälsningar från corona-dimman. Huhhu säger jag nog bara. Den här hösten har nog varit snäppet tyngre än vad höstarna brukar vara för mej. Har varit arbetslös nu i fyra månader, förutom några veckor sedan då jag for till Åbo på inspelningar för en tv-serie i några dagar. Tackade nej till en massa jobb i somras för att jag ville ha sommarlov och tog bara för givet att jag skulle få en massa arbetsförfrågningar till hösten, eftersom jag under dessa fyra år som freelancer varit ganska bortskämd med att jobben erbjudits åt mej på rullande band. Nå, då hösten kom och alla andra fortsatte jobba eller studera, så fortsatte min ledighet och visst har jag ju tagit bra till vara på den med tanke på alla resor jag gjort och så. Men det är också ganska tungt att vara utan jobb så här länge. Mentalt, socialt och ekonomiskt. Skönt att det snart är det slut på detta, för om mindre än två veckor börjar jag jobba i Helsingfors på inspelningarna av en tv-serie, som håller på i 6 veckor. Ser framemot rutiner, arbetskompisar, lön, känslan av mening med vardagen och att få bo i Helsingfors en stund igen.

Som grädde på moset testade även jag alltså positivt för corona igår. Klarade av att undvika skiten i nästan tre år, men nu blev det min tur och det suger ju verkligen. Hade nästan 40 graders feber igår då jag försökte somna och drömmer fortfarande om att någon skulle amputera mitt huvud för jag är så trött på den smärtan. Om jag ska krysta fram något positivt med situationen så är jag ändå tacksam över att insjukna då jag är hemma (fyfan att må så här på t.ex. något hostell), att vi har ett stort och mysigt sovrum och att jag har en sambo som känner mej så bra att han kunde välja ihop en påse från lösgodishyllan med ALLA mina favoritgodisar (=choko, laku, salmiak & toffee).

MEN, hela hösten har ju inte varit en enda ångest. Har haft det riktigt gött tidvis också. Till exempel i lördags då vi hade en liten inflyttningsfest på vår vind. Bara jag får mer energi så ska jag fixa ihop ett inlägg var jag visar hur det blev! I fredags var det skivrelease på Ritz! På bilden nedan har ni mina kompisar Emilia på bas, Victor på trummor och Markus (aka Månskensbonden) på sång och gitarr. Helt sjuhuukt bra keikka. Månskensbondens nya album heter Nånstans längs en bortglömd breddgrad.

Förra veckan gjorde jag och Cajsa en väldigt shit-together grej och tog en förmiddagsprommis!!! Det var vindstilla och sol och SÅ idylliskt. Satt på en bänk nära Hejm vid havet i nästan en timme och bara njöt ihop.

Förövrigt har jag trivts väldigt bra i min nya frilla och annars också känt mej ganska så.. snygg? Tycker folk överlag är som snyggast så här på hösten i tunna fräsha höstjackor och fortfarande lite solbränd hud. Estetiskt sett är nog hösten min favoritårstid trots allt.

Gick till Vasa konsthall i stadshuset för första gången med Lina, Stella och Axel. Himla lyckat. YOU’VE CHANGED hette utställningen, gjord av konstnärerna Svetlana Bogatcheva och Jennifer Lipkin. 5/5.

Där uppe bor vi. Numera är dock alla träd lövlösa, men så här fin utsikt hade vi från sovrumsfönstret tidigare i höstas:

Annars har hösten bjudit på många lyckade fester och keikkor. En fin konsert var på stadshuset då stadsorkestern spelade Beatles-låtar. Invigde min nya vintage-klänning som jag fyndat på Röda Korsets pop-up loppis i Rewell. Till höger har ni min kära mor Cati.

Förra helgen var jag till min härliga farmor i Petalax. Min mammas hund Putte håller helt med om hur härlig hon är:

Har hängt en del med Kadi och njutit av långpromenader, middagar och förra veckan hade vi en good old sleep over med bastu, pizza och mys. Så glad över att vi för ett par år sedan hittade tillbaka till varandra efter en paus på mååånga år. Vi har alltså känt varandra enda sedan högstadiet och då hon också flyttade till Helsingfors och vi träffades igen sa det klick direkt <3

På tal om bastu så har vi börjat med söndagsbastu. Känns verkligen som ett wholesome koncept då vi går ner till husbolagets bastu i våra badrockar, reino-tofflor och en korg med bastugrejer och dricka. Rekommenderar starkt till er som åtminstone vill ha en illusion av att ha sin shit together. Eller gör en lasagne. Tycker det har ganska liknande effekt.

Fan, inte har hösten sen ändå trots allt varit så illa. Påminner mej dagligen om hur bra vi EGENTLIGEN har det och det hjälper verkligen med att känna tacksamhet. Så fort jag fått coronan undanstökad så ska jag börja carpa skiten ur diem igen.