feminism
Publicerad 12 maj 2019 kl 18:00

Varför behövs feminismen i Finland?

"Feminismen är på agendan och rent ut sagt ett mycket modernt begrepp. Man vill ha starka, utbildade kvinnor till styrelser och till arbetsmarknaden” Vi ställde frågor om feminism åt Sari Somppi - så här svarade hon!

Sari Somppi är en välbekant profil i Österbotten och känd för att vara en mångsysslare. Utöver sitt jobb som fullmäktigeledamot i Vasa stad och som regionchef över västra Finlands brottsofferjour, satsar hon nu på sin tredje magisterexamen.


När och hur fick du upp ögonen för feminism?

- Feminism har alltid funnits i mitt liv och jag kommer från en familj med en jämställd uppfostran. Dock är jag medveten om att alla inte lever i ett jämställt förhållande, i en familj eller arbetar på en jämställd arbetsplats. Jag kommer arbeta för jämställdhet så länge det behövs.


Hur gynnas vi av feminismen?

- Feminism är rörelsen som arbetar för jämlikhet mellan könen. Att vi lever i ett jämställt samhälle gynnar samhällets alla strukturer från arbetsmarknaden till beslutsfattandet. I ett jämställt samhälle mår människor även mycket bra


När vi diskuterar huruvida vi lever i ett jämlikt Finland eller inte, svarar Somppi så här:

- Jag har alltid upplevt att jag lever i ett jämställt Finland. Tyvärr har jag med tiden fått uppleva och erfara att så inte är fallet. Vi är jämlika inom vissa områden och ojämlika mellan andra.

Därför vill hon arbeta för intersektionell feminism, vilket betyder jämställdhet mellan bland annat kön, ålder, etnicitet och människor med funktionshinder.

- Genom intersektionalitet vill man åt maktordningen som upprätthåller ojämställdhet i samhället samt hur maktordningar samverkar, förstärks och understöds. Man kan undra varför en viss maktordning upprätthålls, och vem som vinner på det. Feminismen skall vara tillgänglig för alla människogrupper.

 

Vad behöver vi ännu göra och åstadkomma?

- Det vi ännu behöver i Finland är ett feministiskt uppvaknande inom många områden och kommuner. I storstäder är Feminismen på agendan och rent ut sagt ett mycket modernt begrepp. Man vill ha starka utbildade kvinnor till styrelser och till arbetsmarknaden. Man har sett den stora potentialen i jämställdhet och vilka resultat jämställdhet kan åstadkomma.

Det Somppi ser är mest oroväckande är att man är rädd för feminismen i Finland, eftersom man inte riktig har förstått vad det är.

- Det handlar om okunskap som vi måste göra någonting åt. I Sverige däremot skulle man mer chockeras över att någon säger att de inte är en feminist.

Somppi berättar att man kan jobba för ett jämlikt samhälle, även om man jobbar ensam. Till exempel kan man ta reda på vad feminism är samt fundera inom vilka områden jämställdhet fungerar samt inte fungerar. Att våga tala om vad som ej fungerar ur ett jämställdhetsperspektiv är också viktigt.

- När jag flyttade tillbaka till Vasa efter att ha studerat till kriminolog i Malmö skrev jag in mig i kvinnoförbundet. I år har jag även varit med och grundat ett partiöverskridande feministiskt nätverk i Vasa.


Kan man implementera feminism i skol- och arbetsmiljön?

- Min erfarenhet med att implementera feminism i skolmiljö kommer från universitetsvärlden i Sverige. Efter varje kurs skulle vi tolka kursen ur ett Intersektionellt perspektiv. Vi diskuterade metoder ur ett maktperspektiv samt ur ett jämställdhetsperspektiv. Gör man detta under flera års tid lär man sig tänka i dessa banor. Jag är mycket tacksam över detta upplägg och tycker vi kan anpassa detta tänk till vår skol- och arbetsmiljö."

sari.somppi

Text och bild: Jennifer Carp

Visningsbild: källa