Artikel från
bf8c22f4a581680141006c710de69547 Sinéad Obrey tycker inte att tatueringar måste ha någon djupare mening. – Saker som är fina och vackra har inspirerat mig. Foto: Linnea de la Chapelle/SPT
Publicerad 6 oktober 2018 kl 14:01

Sinéad Obrey är täckt av tatueringar och har en kluven tunga: "Jag känner mig mer som mig själv"

Tatueringar och piercingar har blivit allt vanligare men många har fortfarande fördomar mot personer med mycket bläck och metall. Sinéad Obrey har tatueringar på halva kroppen och ångrar ingenting. – Jag känner mig bättre och starkare tack vare dem, säger hon.



Sinéad Obrey tog sin första tatuering som 16-åring. Det blev favoritbokens pärmbild på framlåret. Obreys föräldrar var inte precis eld och lågor över idén.

– De ville vara säkra på att det är något jag vill ha och inte ångrar senare. Men med tiden blev de vanare vid tanken och sade att jag får vänta tills jag fyller 18 år och då själv bestämma vilka tatueringar och piercingar jag tar.

I dag är Obrey 20 år och har nästan halva kroppen täckt av tatueringar, och hon vill ha fler. Enligt Obrey finns det många som anser att man ändrar på den man egentligen är när man tar tatueringar, men hon håller inte med.

– Jag känner mig mer som mig själv. Om någon skulle ta dem ifrån mig skulle jag känna mig väldigt obekväm med mitt utseende.

Hon har elva piercingar, de flesta i ansiktet och öronen och hennes tatueringar är alla i olika nyanser av svart. En av de största tatueringarna är trädrötter som går ända från bröstet upp till hakan.

Zoom

Det är väldigt ovanligt att klyva sin tunga. Sinéad Obrey har kluvit sin i tre omgångar. Foto: Linnea de la Chapelle/SPT



Hon har också en kluven tunga, det vill säga hennes tunga är i två delar. Klyvningen gjordes i tre olika omgångar. Ingreppet har inte påverkat hennes smaksinne men nog hennes tal. Det tog en månad efter varje ingrepp att lära sig säga s och r igen och hon har fortfarande ibland svårt att få till vissa ord.

– Det är den kroppsmodifieringen min pappa tycker minst om. Inte på grund av hur den ser ut utan faktumet att den har påverkat mitt tal. Inte tycker jag heller om det, men det stör inte mig så mycket.

Obrey har lidit av depression och ångest och många har frågat henne om hon tagit tatueringarna och piercingarna för att hon mår dåligt och vill gömma sig på något sätt.

– Det är raka motsatsen. Jag sticker faktiskt nu ut mer ur mängden. Det har ingenting att göra med att jag mår dåligt, tvärtom blir jag gladare av tatueringarna och piercingarna.

Trots sin unga ålder är Obrey övertygad om att hon inte kommer att ångra sina val i framtiden.

– Jag visste redan i lågstadiet att jag vill ha tatueringar och mina intressen har inte ändrats. Men om jag ångrar mig så är det inte heller hela världen.

Enligt tatueringsartisten Torsten Malm ångrar personer ibland tatueringar, men personer med tatueringar har ofta en ganska avslappnad attityd.

– Så vitt jag vet har ingen någonsin ångrat en tatuering jag gjort men jag får alltid då och då täcka över någon gammal tatuering, säger Malm.

Malm ser tatueringar som en konstform och säger att det finns mycket tanke bakom en lyckad och fin tatuering. När han planerar en tatuering väljer han bläcket och färgen omsorgsfullt beroende på hudtyp och strävar efter att göra tatueringar som håller i längden och inte suddas ut.

– Det lönar sig till exempel inte att göra en vit blomma om du är olivbrun, det vill säga har mycket melanin i huden. På mörk hud ser inte färgerna likadana ut som på ljus hud. Tillräckligt tydliga detaljer och starka kontraster brukar oftast fungera bäst.



Detaljerade tatueringar är ganska trendiga just nu och så länge det finns pigment, det vill säga färg överallt, så hålls detaljerna också skarpa. Svart är den färg som spjälks lättast.

– Tänk bara på svarta byxor. De bleks betydligt lättare än vita byxor.

Enligt Malm baserar sig besluten alltid på kompromisser mellan artisten och kunden. Han skulle till exempel inte tatuera någon i ansiktet om personen inte har en massa tatueringar från tidigare. Han dömer ändå inte artister som gör det.

– Om du är 18 år anser staten att du är fullvuxen och då är du tillräckligt smart för att fatta dina egna beslut.

Malm tycker det är svårt att dra en klar gräns för vad som är okej att göra. Han avråder ändå alla från att göra extrema grejer, såsom att tatuera sitt öga.

– Det krävs bara en droppe bläck för en ögontatuering, men det finns en risk att man blir blind. Använd din hjärna och fundera om en ögontatuering är något du verkligen vill ha och behöver.

Vad gäller piercingar vill en del artister inte göra så kallade surface-piercingar. Det vill säga piercingar som inte går igenom något, utan består av en böjd stav som går under huden. Sådana piercingar är vanliga i till exempel nacken eller på armen. Orsaken är att de är svårläkta och huden stöter lätt bort dem, vilket orsakar synliga ärr.

Zoom

Torsten Malm började göra tatueringar 2013 då han skrev på sin doktorsavhandling i matematik och hans fru gick en teckningskurs. – Hon tvingade mig också att rita. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna rita men jag utvecklades snabbt. I dag har paret en tatueringsstudio i Tallinn. Foto: Harry Tiits



En annan kroppsmodifiering som är mer extrem är så kallad scarification, som innebär att man skär bort en del av huden och låter sedan såret läka. Ett annat exempel är så kallade subdermal-piercingar som betyder att man sätter ett föremål under huden som sedan syns utanpå huden. Ett ärr i någon viss form överväger Obrey men hon vill aldrig ha något under huden.

– Jag kommer aldrig heller att tatuera hela ansiktet, men en tatuering i ansiktet är inte omöjligt.

Forskningar visar att tatueringsfärger kan innehålla förbjudna ämnen och vara hälsofarliga. Enligt tatueringsartisten Torsten Malm är det därför väldigt viktigt att endast gå till professionella tatueringsstudior som använder bläck som uppfyller alla regler och bestämmelser. Billigare bläck från till exempel Kina kan innehålla vad som helst. Om du använder rätt material, bläck och sterila verktyg är riskerna ändå små menar Malm.

– Förstås finns det alltid risker, men jag har endast haft en kund som fått en allergisk reaktion.

Malm tycker det är synd att branschen inte alltid tas på allvar.

– Folk ser ganska ofta ner på oss. Men många artister har mycket kunskap och vi skulle gärna samarbeta med till exempel de som reglerar bläcket som används i tatueringar. Det vill säga tjänstemän på EU-nivå.

Sinéad Obrey känner till riskerna. Varje gång hon tagit en ny piercing eller tatueringar har hon fått höra om eventuella bieffekter. Hon har också råkat ut för problem,inte med tatueringarna men med hennes två piercingar intill mungiporna. De har blivit infekterade flera gånger.

– De läker inte ordentligt. Jag har varit hos läkaren och ätit en antibiotikakur men jag var medveten om risken och valde ändå att ta dem. De här piercingarna är ovanliga och studior gör dem ogärna just för att infektionsrisken är så hög.

Piercingar kring munnen är enligt tandläkare Wanda Westerlund överlag svåra att hålla rena och samlar därför mycket bakterier som kan leda till andra infektioner i kroppen. Enligt henne är piercingar vid munnen ganska ovanliga men unga kunder har ibland tungpiercingar som är skadliga för tänderna.

Zoom

Sinéad Obrey vill tatuera hela sin kropp. – Men jag är bara tjugo. Att ha så här mycket tatueringar i min ålder är ganska ovanligt. Foto: Linnea de la Chapelle/SPT



– De stöter ofta mot tänderna när man talar och äter, vilket sliter och söndrar tänderna. För många slag på tänderna kan till och med leda till att nerven i tanden dör, säger Westerlund som jobbar som tandläkare på Freda tandläkarcentral i Helsingfors.

Under de senaste tio åren har tatueringar och piercingar blivit mycket vanligare, men många har fortfarande fördomar mot människor med mycket tatueringar och piercingar. Både Obrey och Malm tycker ändå att det går mot det bättre.

– Folk blir fortfarande dömda utifrån sitt utseende, men folk är öppnare och mer accepterande nu, vilket är jättetrevlig. Men om man har mycket tatueringar är det fortfarande svårt att få jobb i många branscher.

På en del arbetsplatser kan man inte alls ha piercingar på grund av hälsoskäl, till exempel i vårdbranschen. Många har frågat Sinéad Obrey vad hon ska få för jobb då hon ser ut som hon gör, men det är inte något hon är orolig över.

Då hon som 18-åring tog den stora tatueringen på sin hals hade hon redan skrivit under sitt första bokkontrakt för en diktsamling hon gav ut i fjol. Hon hoppas kunna fortsätta jobba som författare. Det andra yrket som intresserar henne är att jobba som profilerare inom kriminologi och där borde inte heller hennes utseende vålla några problem.

– Jag hoppas att det fortsätter att bli mer accepterat och att det i framtiden inte är något problem oavsett yrke.