En förstorad prostata får man på köpet

"Kommer jag att vakna en morgon med papiljotter i håret, bruna strumpbyxor i byrålådan och Tena Lady fastklistrad i hudfärgad maxitrosa?" Nadia Boussir skriver om tantifiering.

Kvinna som kom till jobbet i lågklackat fick sparken. Jag går i gång på sådana nyhetsrubriker. Med alla sinnen i hela kroppen liksom. Jag ser rött. En sylvass klack i pannan ska den arbetsgivaren ha, ryter jag. Jag menar, om högklackat vore ett arbetskriterie, skulle jag aldrig få ett jobb. Jag har hyllorna fulla av klackskor, men de ligger där avdankade och dammiga sedan år 2005. Och nej, jag är ingen tant för det! Någon må kalla mej det men som jag ser det är fenomenet tant av självutnämnande karaktär. Ingen ska berätta för mej vad jag är och sätta mej i något slags fack dit endast knotiga fingerleder har tillträde. Jag har långt kvar till höftledsoperation och reumatism. Att vara tant just nu finns inte på världskartan.

Vad är då en tant? Jo, en tant är en person som alltid är äldre än du själv. En tant är tant Siv och tant Rut. Granntanten. Kassatanten. Och så vidare. Vissa är tanter redan när de föds men jag tänker inte göra entré i tantligan före det är totalt ofrånkomligt.

Men det är stor skillnad på tanter nu och förr, intalar jag mej. Det behöver inte vara stickning, släktforskningsmöten och hjärngympa på Arbis. Man kan blogga också som tant. Det bevisar 103-åriga Dagny Carlsson som tycker tanter är beskedliga. Hon är min idol, Dagny! Numera kan det vara riktigt hipstercoolt att sy blommiga (tant)klänningar av begagnade paltor och stå i köket med långkok puttrande i kastrullen. Vintage och slowfood låter dock så mycket trendigare.

Någon gång i framtiden när det är dags, kommer jag att bli tant över en natt månn tro? Kommer jag att vakna en morgon med papiljotter i håret, bruna strumpbyxor i byrålådan och Tena Lady fastklistrad i hudfärgad maxitrosa? Kommer jag att lida av allvarlig identitetskris eller kan jag omfamna ålderdomens rötor med allt vad det innebär? ”Buy one, get one free”. Gratisprodukten är gubben med pacemaker, förstorad prostata, utstickande hår ur näsborrar och diverse håligheter. Kommer jag sedan att få tantkörkort och behärska alla tantliga förpliktelser som krävs? För vem ska annars lära mej att virka, stoppa strumpor och lösa tråkiga korsord? Och vem ska väcka mej klockan fem om morgnarna?

Det finns supertanter, kulturtanter, pantertanter men om jag blir tvungen att förvandlas till tant någongång in i framtiden vill jag bli den där snälla, söta, lilla tanten. Hon med bräcklig röst. Den där gulliga tanten som ler mot snoriga småbarn och som räknar sina småpengar i kassan. Hon som man tycker synd om. Men så ska jag blogga också. Som 103-åriga Dagny Carlsson. Jag kommer att ha så mycket kvar att säga trots att bentätheten inte är den samma som den en gång var. Tant Nadia ringer falskt i mina öron, men en dag ska det förhoppningsvis låta som ljuv musik.