Vingard i Navarra
Publicerad 8 juni 2017 kl 10:53

När är en Pago – en Pago ?

Klassificering av viner är en labyrint. Vad är en Vino de Pago och varför?

Europas enorma mångfald av klassificeringar har gjort en och annan icke alltför sällan blir konfys. Italiens klasser utgör härvid ett gott exempel, där DOC- och IGP-klasserna går ibland ovanpå varandra inom samma region. Ständiga tillägg och omklassificeringar av områden och t.o.m. av viner som uppfattas som ett ”brand” gör därtill att både intresset och minnesförmågan för den yviga floran falnar betänkligt.

Men också Spanien har sitt lilla bidrag med nya klasser. År 2003 tillkom en klass av vingods som fick den nya kategorin DO Vino de Pago som en ny officiell klassificering. Den nya klassen fick samtidigt en status som ligger ovanom DOCa/DOQs, som Rioja och Priorat innehar. Samtidigt förbjöds den allmänna användningen av ordet ”pago” som en del av namnet. Det åstadkom en del protester att det antika uttrycket för ett gods eller ett  markområde, som ordet pago betydde inte mera fick användas.

För att vara ett Vino de Pago, måste ett odelat enhetligt gods ha unika egenskaper visavi klimat och jordmån. Dessutom måste allt druvmaterial ha vuxit på godset, där vinet också skall buteljeras. Alla dessa krav kan emellertid också ha en del undantag och en del av medlemsgodsen anklagas för att inte förhålla sig tillräckligt strikt till regelverket. Internationella druvsorter används också, vilket har ansetts ifrågasätta den lokala aspekten eller det sk. terroirbegreppet. Vinos de Pago måste kunna visa att de tillverkat ”exceptionella” viner under en period på 10 år. För att bli godkänd bör vingodset genomföra noggranna kartläggningar av marken i vingården och redogöra för praxis och filosofi i verksamheten.

Arinzano

Som extra grums i flaskan grundades en privat förening som kallar sig Grandes Pagos de España GPdE, som har lockat åtskilliga medlemmar under de senaste åren i hela Spanien. Rötterna till det sällskapet finns redan år 2000 som GP de Castilla, en förening som skulle främja vinerna i de båda Kastiliska områdena (La Mancha och Leon). Föreningen grundades av ägaren till godset Marqués de Griñon tillsammans med en framstående spansk journalist och mycket snart ville producenter från andra regioner hoppa på flaket. GPdE anses mer eller mindre som en klubb för betalande medlemmar, men det finns dock som hos Vino de Pago en del regler som måste uppfyllas för att man skall hållas med. Medlemsavgifterna används för olika jippon och för  marknadsföring. Flera Vino de Pago-gods är också medlemmar i GPdE, men det finns några intressanta strålande undantag som exempelvis Vega Sicilia, Pingus och l’Ermita som inte hör till någondera - för att inte nämna de flesta av de ansedda Riojafirmorna. Det bör dock konstateras att många av Spaniens mycket högklassiga bodegor hör till GPdE, som för närvarande har 30 medlemmar.

Till Vino de Pago hör 14 vingods varav 6 bodegor också är medlemmar av GPdE. Dessa 14 finns endast i en knapp handfull regioner och trots att den nationella regeringen har gett tillstånd att utöka antalet har de flesta regioner lämnat sig utanför. Tillstånd måste emellertid också ges på regional nivå och endast få har hittills gått in för en ratifiering. Onda tungor säger att Vino de Pago finns i regioner som saknar stolthet över sina klassiska apellationer. Det är lättare för producenter och politiker att i sådana fall att föredra ett nytt system framom att höja kvaliteten.

Vino de Pagos med angivande av region är följande:             

Kastilien-La Mancha: Campo de la Guardia

                                      Casa del Blanco

                                      Dehesa del Carrizal

                                      Dominio de Valdepusa (Marques de Grinon)

                                      El Terrerazo

                                      Finca Elez (Manuel Mazaneque)

                                      Guijoso

                                      Pago Calcadilla

                                      Pago Florentino

                    Valencia: Los Balagueses 

                 Aragonien: Pago Aylés

                    Navarra:  Pago de Otazu

                                    Prado de Irache

                                    Señorio de Arinzano

 

Listan på GPdE-godsen hittas i här och de finns jämt utspridda i de flesta regioner på Spaniens vinkarta.

Det må vara hur som helst med kvalitetsbedömningarna, men för att nå den officiella statusen som Vino de Pago gäller det att satsa på ett omfattande arbete i vingården och källartekniken. I slutändan resulterar det i en avsevärd höjning av kvaliteten, vilket den nya kategorin kräver och övervakar och sist men icke minst – man kan ta ut ett mycket högre pris för vinet.


Klassificerad som en Vino de Pago betyder det för det mesta att man satsar på en fin arkitektur i bästa bordeaux-tradition från de senaste århundradena. Arkitekten får gärna vara välrenommerad - ja helst vara en Pritzkerpristagare. Bodegorna i modärn arkitektur som de senaste decennierna växt upp som svampar saknar inga begränsningar i fantasin i sina former och konstruktioner.

En mycket stilig och behärskad upplaga med sina byggnader och planläggning är Señiorio de Arinzano i Navarra. Arkitekten Rafael Moneo, bygdens egen son från Tudela fick Pritzkerpriset år 1996 och har lyckats skapa en vacker helhet med sin moderna anläggning i harmoni med de tre ursprungliga husen från 1400-, 1500- och 1700-talet. Godset som byggdes av familjen Chivite finns i Navarra nära den lilla staden Estella som i sin tur ligger mitt emellan Riojas huvudstad Logroño och tjurrusningsstaden Pamplona.

Vingard i NavarraDet nya komplexet innehåller allt från presshus och vinifiering (nederst till höger på bilden ovan), lagring för malolaktisk process (i hörnet) och källaren med provningsrum (i längan som löper snett till vänster).       

I den stora avlånga källaren löper en självbärande landgång ovanför raden av vinfat, som endast stöder på ytterväggarna och samtidigt håller ihop takkonstruktionen. För besökare är naturligtvis detta en fin upplevelse som en källarvandring.

Vingard i Navarra inne

De små byggnaderna har en kyrka till höger med en liten medeltida skulptur av Sankt Martin av Tours. I 1700- talshuset kontor och en liten festrestaurang och i bastiden i mitten ämnar man inreda till festlokal. En bro leder över ån Ega, som bjuder på ett lätt sus från den kristallklara strömmen av vattnet på sin väg söderut till floden Ebro.

Arinzanos produktpalett består bland annat av deras Gran Vinos (Vino de Pago) vita och röda, ett andra vin ”La Casona” och en rosé. Dessutom görs några ”mindre” viner både vita och röda. I de röda vinerna används drunvorna Tempranillo, Merlot och Cabernet Sauvignon, med Tempranillo som huvuddruva över 50 % och i de vita 100 % Chardonnay. Arinzanos Gran Vino Tinto är en fantastisk harmoni av jämna aromer av frukt, örter, krydda och å andra sidan tanniner i fin balans. Deras Gran Vino Chardonnay är eklagrad som motsvarande stora burgunder i en harmoni med frukt och kryddor med en fint integrerad ek som inte låter sig identifieras. Den matchar nog mycket väl de stora vita burgunderna!

Arinzano har en föreståndare som heter Federico de Salas Alvaréz de Estrada (bilden nedan), som tar emot och guidar med detaljrikt kunnande genom arkitekturen och modererar vinprovningen som avslutning. Hans beskrivningar av vinerna är lyriskt exakta och går till kärnan utan att vara alltför yviga. Vid en bra vinprovning lär man sig alltid något nytt. Sådant bjuder Fede på med en flytande aristokratisk skärpa.

Juri Sheflev

Federico de Salas Alvaréz de Estrada 

Men familjen Chivite hade överinvesterat och för ett par år sedan var man i praktiken bankrutt och sålde av Pago de Arinzano till oligarken Juri Sheflev. Familjen Chivite som fortfarande är en av de största odlarna i Navarra koncentrerar sig på kärnbusinessen i bodegan som de äger i Cintruénigo i södra Navarra vid gränsen till Rioja Baja. Bland vinerna från den bodegan finns den för oss kända Gran Feudo i olika versioner och den mycket högklassiga Chivite Coleccion 125 finns kvar i familjen.

 

Fotnot:

Bland konsumerade viner i mina anteckningar finns två Pagos (Larrainzar och Carraovejas) som inte hittas bland de 14 Vinos de Pago eller bland de 30 GPdE, men ändå kallar sig Pago. Och det finns  ännu många  fler av dem som inte ingår bland de kategoriserade. Detta blir en delikat fråga att återkomma till.    

 

Text & bild: Tage Neuman

Kommentarer

Ingen har kommenterat ännu

Skriv en kommentar