Artikel från
ba6a50422ca67e70bc99e192e7a58e19 ”Lotta Svärd 100 år”, som designats av Klaus Welp, är ett ark på tio märken med två olika inrikes fixvärdemärken. Bilderna om sjukvård och bespisning valdes till frimärkena från Lottamuseets omfattande samling på 25000 fotografier. Foto: Posten
Publicerad 30 april 2021 kl 15:05

Frimärken firar lottorna – postkort till Vasa i häfte

I onsdags gavs fyra nya frimärksutgåvor ut med sammanlagt tolv separata frimärken.

Lotta Svärd, som var en frivillig försvarsorganisation för kvinnor i Finland, grundades för 100 år sedan. Med anledning av jubileet utges två frimärken.

”Lotta Svärd 100 år”, som designats av Klaus Welp, är ett ark på tio märken med två olika inrikes fixvärdemärken. Bilderna om sjukvård och bespisning valdes till frimärkena från Lottamuseets omfattande samling på 25000 fotografier.

Foto: Posten


Posten har tillsammans med WWF gett ut frimärksserien ”Utrotningshotade djur. Den avslutande delen i serien börjar säljas i april. På de nya frimärkena presenteras kungsfiskaren, apollofjärilen och flygekorren.

I de tidigare frimärkena i serien Utrotningshotade djur presenterades fjällräv, lax och fjälluggla år 2018 och saimenvikare, dvärgflickslända och fjällgås år 2016.

Frimärksserien har designats av AD Petteri Mattila, som betraktade frimärksseriens motiv som särskilt viktigt.

Frimärksarket ”Europa: Utrotningshotade djur III” innehåller 15 inrikes fixvärdemärken.

Postkort har förmedlat finländarnas meddelanden och känslor i 150 år. Susanna Rumpu och Ari Lakaniemi har sammanfattat postkortets skeden i ett frimärks­häfte, vars märken avbildar sex postkort från olika tider.

Till en början hade post­korten inga bilder, men när fotografi- och tryckerit­ekniken utvecklades, introducerades en störtsjö av bildpostkort på marknaden.

Ännu på 1960- och 1970talen var postkortet ett medel för snabb kommunikation. I dag skickar finländarna färre postkort, men kort är fortfarande populära under vissa säsonger. Till exempel alla hjärtans dag-korten ökade med åtta procent från året innan.

På frimärkena i frimärkshäftet presenteras Finlands första postkort som författaren Zachris Topelius skickade till sin kusin i Vasa 1871. På kortet berömde Topelius den utmärkta nya formen av kommunikation.

På frimärkena i frimärkshäftet presenteras Finlands första postkort som författaren Zachris Topelius skickade till sin kusin i Vasa 1871. Foto: Posten

På frimärkena i frimärkshäftet presenteras Finlands första postkort som författaren Zachris Topelius skickade till sin kusin i Vasa 1871.



Postkort har också använts för åsiktsyttringar av olika slag. Till frimärkshäftet har valts ett postkort som ger uttryck för starka patriotiska känslor. På bilden visas Finlands flagga och en lantman.

Motivet på det tredje frimärket är fältpostkortet. På bilden sitter en soldat och skriver ett meddelande hem. Under vinter- och fortsättningskriget var fältposten var ett viktigt redskap för kommunikation mellan familjen och soldaterna på fronten.

Det fjärde frimärket presenterar ett kort med sagomotiv av illustratören Rudolf Koivu. På bilden överräcker en tomte en blombukett till en prinsessa.

Landskap och turistiska motiv har varit återkommande favoriter på postkorten i åratal. Som ett exempel på denna genre presenterar frimärkshäftet ett nostalgiskt vykort från Borgå.

Det nyaste kortmotivet i frimärksserien är postkort som designas av avsändarens eget fotografi. Avsändaren kan skicka kortet från sin egen dator eller smarttelefon. Mottagaren får ett äkta kort i brevinkastet eller postlådan.

Frimärkshäftet ”Postkortet 150 år” innehåller sex olika inrikes fixvärdemärken.

I april introducerades också frimärket ”Festdag”, som passar för olika typer av gratulationer. Med hjälp av märket kan avsändaren höja glaset till exempel med anledning av en examensfest.

Frimärket firar samtidigt Klaus Welps långa karriär som frimärksdesigner. Det är Welps hundrade frimärke.

I frimärksarket Festdag finns tio inrikes fixvärde­märken.

Ett av Finland 150 år-frimärkena. Foto: Posten

Ett av Finland 150 år-frimärkena.

Kommentarer

Ingen har kommenterat ännu

Skriv en kommentar